Det blev ett halvblått knä och en rejäl lårkaka av fredagens vurpande i skogen! Jag vet inte riktigt vad som hände, men helt plötsligt var jag bara så trött i benen/huvudet så jag vurpade verkligen superklantigt varje gång. Tur att rundan nästan var över vid det laget, annars hade jag säkert brutit något. Lyckligtvis är blåmärkena väl dolda och syns inte till vardags, då gör det inte så mycket.. det kan man bjuda på! Men nästa gång blir det inga himla vurpor på den där rundan inte!! Revansch it is!
Dagen till ära var det dags för en omgång spyfyror, jag finner verkligen inget bättre namn än kräks/spy/#¤&¤%&¤-fyror! Det är verkligen så jobbigt som det bara kan bli och det blir inte bättre av att ha watt-talet upptryckt i ansiktet och ens egna föreställningar om hur himla högt man minsann ska pressa sig. Jag är inte riktigt där ännu, inte riktigt, ganska långt kvar tror jag faktiskt.
Jag tappade för varje fyra, det blev tyvärr lite långsammare och lite mindre tryck för varje intervall. Men det är nog inte så konstigt att uthålligheten inte riktigt finns här ännu med tanke på hur lite seriös träning jag bedrivit senaste halvåret. Så, jag är egentligen inte orolig för det. Man tränar ju för att bli bättre och mycket bättre kan det bli bara man är lite envis!
Tyvärr är kombinationen “inte sådär jätteuthållig för tillfället” och kaloriunderskott fruktansvärd tillsammans med fyror. Det är att ta fyror och göra det hundra gånger så vidrigt. Det är verkligen en kamp mot den delen av hjärnan som skriker “men, för i helvete sluta nu, du orkar inte, du har inte energi, det är inte din dag idag, lägg av med det här“, jag var faktiskt jättenära att packa ihop i mitten på andra intervallen men men, hellre “dåliga” watt och att man slutför passet än att bryta mitt i. Jag tror det ger mer, watt-talen kommer säkert allt eftersom. Det är långt till både Vättern och Haute Route så jag är inte orolig!
Såhär någon timme efteråt är det en otroligt skön känsla i kroppen men jag är hemskt glad att det är typ en vecka till nästa omgång för det är verkligen en brutalt vidrig känsla att köra fyror i det läge som jag är i just nu! Och tyvärr tror jag inte det kommer bli bättre ändå, det heter ju inte “det blir inte lättare, du blir bara starkare” av en slump!
Jag håller inte riktigt med i ditt resonemang Karro.
Problemet som många råkar ut för vare sig de kör wattbaserad eller pulsbaserad träning är att de inte orkar upp till avsedd nivå. När det gäller pulsen kan det bero på många orsaker – vätskebalans, tidigare träning mm, och samma sak när det gäller effekten. Har man kört hårt nära inpå intervallpasset är det svårare att komma upp i “rätt” nivå innan kroppen återhämtat sig. Kör man i alla fall passet är det lätt hänt att man hamnar i “mellanmjölkslandet”. D v s passet är inte tillräckligt hårt för att ge avsedd effekt, men ändå så hårt att det sliter på en redan trött kropp.
Nu är det kanske egentligen stor kaloriförbrukning du är ute efter i första hand eftersom du säger att du ligger på kaloriminus. Jag skulle då rekommendera mer långa lågintensiva pass då kroppen gärna käkar muskler vid hård ansträngning om energin tryter.
Personligen tycker jag det är bättre att avbryta ett “misslyckat” intervallpass än att slita igenom det för att vid ett annat tillfälle kunna köra det fullt ut i stället.
Jag håller till viss del med dig, egentligen är jag nog kanske inte alls i ett läge där jag borde köra fyror, men det är ju hemskt svårt att låta bli för av någon bisarr anledning så tycker jag ju att det är kul. Jag ska dra ner på effektmålet framöver, har jag redan kommit fram till, för att hålla det på en nivå som jag faktiskt klarar hålla i det läge jag är i just nu. Möjligen skulle jag låta bli helt egentligen, men jag gör hellre en kompromiss med effekten så jag får lite spykänsla också! Skulle kunna se till att energiintaget är större dagen innan + morgonen innan så hjälper det säkert också till bibehållen ork!
Gällande långa lågintensiva pass så håller jag på att jobba igång kroppen på längre distanser men har ännu inte kommit upp i mer än typ 2h! Tror egentligen inte att det ena behöver utesluta det andra, men att köra fyror som jag gjort senaste två gångerna behöver nog “ses över” lite ;) .. men det är svårt när huvudet är tvåmiljoner gånger så laddat som resten av kroppen!
Tack för input Peter! Jag behöver det!