Det går ju inte att bara att cykla i Knalleborg, det går ju även kanon att åka längdskidor!! Annat vore ju konstigt förvisso eftersom det ju är skidor som spåren just är menat för vintertid. Men den dåliga snötillgången i år har ju gjort att det gått att cykla där hela vintern. Fredagens snöfall gjorde dock att dom (ÄNTLIGEN) lyckats spåra ihop i alla fall 5 km och det räcker ju gott och väl!

Jag har ju bara fått platt träning på skidor i år eftersom det knappt finns någon snö i Stockholm. Det är ju tyvärr bara ett säkert sätt att hamna i blåbärsriset på Engelbrektsloppet och Vasaloppet. Vasaloppet är ju INTE platt, inte någonstans, det är ganska kuperat och ganska många svåra och långa utförslöpar. Det behövs mycket träning på kuperad mark med andra ord!

Spåren höll tyvärr sådär kvalité, det går ju inte att begära så mycket med tanke på snöläget. Jag är bara glad och tacksam för att det ens går att åka skidor i skogsspår just nu. Dessutom är egentligen dåliga och sladdriga spår också ganska bra Vasaloppsträning. Det är ju inte perfekta spår 90 km mellan Sälen och Mora, snarare bitvis helt tvärtom.

Jag stod på näsan en gång i en utförslöpa idag, spåren försvann och jag fick bakåtvikt och sen var det ner i snön. Fördelen med att ramla när man åker skidor är ju att snö är mjukt, det gör inte så mycket att stå på öronen alltså. Så länge man undviker träd vill säga. Det var skönt och roligt att få åka i ett kuperat spår i alla fall, tröttsamt med total platt mark, i alla fall i längden. Det behövs lite fart och fläkt också ju!

Det kanske finns hopp om att överleva Vasaloppet med andra ord utan att ha total misär i 90 km. Det är ok med typ 30-40 km av misär, där går gränsen ungefär!

På väg hem från dagens tur så hittade jag för övrigt lite nya kompisar. Försökte febrilt få med dom hem för att få lite lördagsmyssällskap, men nej.. det var ingen som nappade!