Ännu en väl bevarad hemlighet i den mystiska boken om Fröken Karro är att jag är ett spinning-freak utav stor rang. Tyvärr(!) av någon konstig anledning har jag inte varit på ett enda spinningpass under 2014. Det har helt enkelt inte varit prioriterat då jag valt att cykla ute hela vintern istället.

Det gäng som jag ska cykla runt Vättern med i juni, har ju kört en gång i veckan senaste 8 veckorna men jag har lite fint avböjt och hållit mig ute i vassen. Jag har ju fått en hel del kommentarer och frågor om varför och så vidare, SÅ, varför inte begå spinningpremiär för 2014 när väderprognosen för dagen såg ganska dyster ut? Kunde inte blivit mer välregisserat till min egen fördel.

Spinning är spinning, det är verkligen någonting helt annat än utecykling men jag gillar det skarpt ändå. Det är något visst med en mörk sal, dunkande musik (gärna så hög så öronen blöder), ett gäng frustande människor (en del låter verkligen som om dom håller på med något HELT ANNAT på cykeln ibland) och massa endorfiner!

Jag trodde passet var 60 minuter så jag hade finallåt ungefär 10 gånger innan jag till slut fick bli varse om att passet faktiskt var 90 minuter. Det var intressant. Mina lagkamrater verkar onekligen taggade till tusen och det är ju roligt att se! Jag tänkte förresten att jag skulle ägna ett annat inlägg åt att förklara vad JAG gör i en grupp som kallar sig Swedbank Sub8, det kräver nog sin förklaring! Men det får bli senare….