Det kanske inte är så konstigt att det väcker lite uppmärksamhet när 40 man i klunga dundrar fram i matchande utstyrsel och hjälm.

En lagkamrat hade tydligen fått frågan i Ronda (tror jag) häromdagen om det var vi som var det svenska landslaget. Känns ändå lite hedersamt att vi ser så proffsiga ut, men nej, svenska landslaget är vi tyvärr inte. Man kunde ju önska dock.

Eftersom gårdagens “vilodag” som blev 11 mil till Gibraltar och sen klättring upp till Rock Of Gibraltar (+20% i några hundra meter) så bestämde jag mig till slut i morse för att idag skulle bli en riktig vilodag. Jag satt med i följebilen hela dagen istället för att cykla med andra ord. Mina ben behöver det, jag är redan alldeles för nedtränad och kommer inte få något utav att pressa på mer, det skadar bara tror jag. Dessutom ska vi tydligen upp för något 15 km långt berg imorgon som börjar med 4 km i 15%´s lutning så jag sparar mina ben till det. Det känns som om det kommer behövas.

Men lite bilder från dagen i lite oordning (tyvärr inte så gott om tid att skriva bra inlägg just nu), det började disigt men ordnade upp sig rätt fort vilket kändes skönt eftersom sikten var totalt urusel på morgonen.