Efter helgens bravader på Engelbrektsturen fick jag konstigt nog mersmak för det här med långlopp på MTB. Lite passande nog hittade jag tidigare idag en biljett till CykelVasan som en Swedbankbekanting ville bli av med.

Efter lite överläggning med Batman så slog jag till! Det blir alltså förhoppningsvis en högklassig roadtrip med favoritcyklisten om han också lyckas få en startplats (och tillåtelse från barnen också såklart, mycket viktigt). Fast jag tror dom fått nog av honom sen länge så det är nog inga problem.

Trots att jag lovat mig själv att sluta köra lopp som “alla andra” kör så står jag här ännu en gång. Jag hoppas dock att min tid på Engelbrektsturen kan seeda mig lite längre upp i startfältet på CykelVasan så jag slipper slåss med 13000 andra. Jag har verkligen börjat få rejält svårt för lopp med alldeles för många deltagare och hetsiga starter. Jag vet inte varför för det kan ju egentligen ha sin charm. Men jag ser mest fram emot när fältet smetat ut sig och man hittat sin plats och tar sig fram förhållandevis obehindrat. Bekvämt liksom! Med lagom många omkörningar, lite typiskt mellanmjölk sådär.

Oavsett så tror jag att det blir kanonbra det här! Cykel-roadtrip är det bästa och med gott sällskap blir det ännu bättre. Och jag behöver all träning inför Haute Route som jag kan få och jag tror CykelVasan kommer vara ett kanonträningspass! Dessutom har jag kört Vasaloppets vinterlopp och jag vet vilken kanonarrangör dom är, så jag tror loppet är alldeles utmärkt även ur den synpunkten.

Vad kan gå fel?