Ikväll var det tänkt att köra en lugn och fin runda med Lidingöligan, det gick väl sådär med det mest. Jag hade ju sagt ingen mer MTB innan Haute Route på grund av skaderisken men Lidingöloppsspåret är inte tekniskt utan mer CX-betonad så det kändes ändå ganska säkert. Men tjena.

Fel nummer ETT, jag och Batman är tidiga och kör in i sista biten av Stockbys MTB-spår. Spåret är inte alls så speciellt klurigt utan ganska lättåkt, ett nybörjarspår även kallat bland MTB-ister. Lättåkt kanske inte var beskrivningen när jag 10 minuter senare i sista backen ut från spåret går över styret och fejsplantar ner i marken. Vet faktiskt fortfarande inte vad som hände, tror jag låste mitt framhjul och det var därför det tog tvärstopp. Det var brant utför och en sväng, men jag hade bra med vikt bakåt så det var inget sånt misstag. Hur som helst så kändes det som en dålig start men ingenting allvarligt förutom en öm läpp och en öm utsida hand.

Värre blev det sen när vi drog iväg på Lidingöloppsspåret. Senaste tidens regn har gjort att gruset delat sig och spruckit upp och stora fåror har bildats här och var. Jag kör klantigt nog ner i en sån här fåra när det går brant utför och sen svänger 90 grader. Jag behöver ju svänga upp ur fåran för att ta mig runt i svängen, såklart försvinner framhjulet under cykeln och där ligger jag igen. Nu med ett rejält uppskrapat knä som följd.

Sen blev det ut ur spåret så fort som möjligt och direkt mot Lasses varenda för lite fika. Det var återigen inte så himla kul att köra vidare efter dubbla vurpor. Jag vill som sagt inte riskera något inför Haute Route så med två vurpor i bagaget kändes hemgång som bästa alternativet. Så, det blev tyvärr bara 10 km av Lidingöloppsspåret och sen fika och därefter hemåt. Inte alls en av årets roligaste turer. #klantkarro

Synd att runda av innan Haute Route såhär, men det är inte så mycket att göra. Jag känner i alla fall inget omedelbart sug efter MTB och det är ju skönt med tanke på vad som komma skall. Det får bli revansch 2.0 i Stockby och i Lidingöloppsspåret när jag kommer hem igen. Revanschen på Fornstigen är också inplanerad. Skönt att jag har något att göra i höst, verkligen.

Lite tråkigt att cykla hem innan 20 och mötas av solnedgången redan, vackert var det men solen går ner alldeles för tidigt nu för tiden. Supertråkigt.