Om bara 6 dagar kulminerar mitt deltagande i Team Crescent med årets höjdpunkt, Haute Route. Tiden flyger förbi, senaste året har verkligen gott i raketfart. Om bara 3 dagar sitter jag på ett hotell i Barcelona och väntar nervöst på starten 3 dagar senare.
I veckan har vi mottagit en 85 sidor lång “Race Roadbook”, där står ALLT vi behöver veta om loppet och alla etapper. Som om inte det var nog så kommer idag “Accommodation book” på bara(!) 40 sidor, där står allt om hotellen vi ska bo på. Jag menar verkligen ALLT när jag säger ALLT, alltifrån vilka hotell som har WiFi, vilka hotell som har restaurang, var närmaste matbutiker ligger, karta med start/mål/hotell m.m. utmärkt och så vidare.
Största överaskningen i “Race Roadbook” var att av loppets 500 platser har man bara lyckats locka 250(!) personer, vi är alltså inte fler. HERREGUD, ökar nervösfaktorn avsevärt. Det kommer verkligen inte gå att gömma sig någonstans. Dolomiterna och Alperna lockade i alla fall runt 450 personer styck. Men nu är det bara jag och 249 andra riktiga galningar.
Eftersom ingenting någonsin flyter hundra procent här i livet så är den sämsta nyheten att mina roomie och parhäst Simona drog på sig en spricka i lillatån för ungefär en vecka sedan. I helgen tog hon slutgiltigt beslut att det kommer inte fungera med HR i år.
Mest trist för henne såklart. I mitt lag på 8 personer är det nu jag och Niels som jag känner, sen är det massa andra svenska män och folk som känner folk och folk som gjort HR innan och sa jag att jag var med också? INGEN kommer cykla i mitt tempo av dessa personer, det hade Simona gjort, vi hade nog hållit jämna steg.
Vi hade även bokat boende ihop så eftersom det inte går att avboka (hon tog ingen avbokningsförsäkring) så betyder det åtminstone lyckligtvis för mig att jag inte behöver bo med någon okänd människa utan jag får ett dubbelrum helt för mig själv. Kanske är skönt? Trött Karro = osocial Karro. Det är i alla fall inte så mycket att göra utan parhäst, det är bara köra!
Haute Route Dolomiterna och Alperna som gått/går precis har bjudit på EXTREMT dåligt väder. En av dagarna i Dolomiterna klev 26(!!) personer av under en etapps första utförskörning på grund av vädret, det var regn, iskallt och dimmigt så sikten var tydligen obefintlig. Jag antar att folk inte vågade cykla vidare helt enkelt, låter helt bisarrt.
Jag kommer INTE synas i varken hjälmmössa eller gul regnjacka, det kan vi ju vara på det klara med. Jag kommer definitivt INTE packa med några långa benvärmare heller. Pyrenéerna kommer visa sig från sin bästa sida och bara bjuda på kanonväder, det har jag bestämt mig för.
Prognosen för Ripoll strax utanför Barcelona där starten går på måndag är just nu 25 grader och strålande sol så det bådar ju ändå för åtminstone EN dag med fint väder. Jag är optimistisk! Alla tre bergskedjorna kan ju inte bjuda på regn och 4-5 grader?
HR kommer bli riktigt grymt.
Bilderna från den som varit påminner om mitt första Viking Tour för några år sen.
Jag lovar att du kommer förbanna dig om du inte packar med dig varma kläder, arm- och benvärmare, hjälmmössa, keps och långfingrade handskar. Så gör det.