Jag har cyklat igen!

30 minuter återhämtningscykel i den lägsta av lägsta pulszoner stod på schemat. Det är faktiskt en utmaning att cykla så kort och så långsamt. Det blev en sväng längst vattnet lagom till solnedgången! Lite kyligt kanske, om man är van vid 30-35 grader, men för att vara Sverige och mitten på september så ska man nog inte klaga alls. Riktigt fint höstväder har vi i alla fall. Sommar i all ära, men höst är ganska mysigt det också.

Nu kanske ni undrar vad jag cyklar omkring på?
Det undrar jag också! Min pärla, Exan, har ingen fungerande bakväxel eftersom jag lämnat tillbaka Thomas växel som jag lånade till Haute Route. Min Dura Ace Di2 gick ju sönder precis innan jag skulle packa ner cykeln och hoppa på planet ned till Barcelona. Jag har ingen aning om vad som hände, motorn bara morrade och vägrade göra något mer. CykelCity dömde ut den som passé och nu ska jag försöka få den reklamerad för den är ju inte ens ett år gammal. Lätta och dyra prylar i all ära, men jag föredrar kvalité framför viktoptimering. Jag kan ju lika gärna kapa av mig hästsvansen om jag vill spara några hundra gram liksom.

Därför är reservcykeln tillfälligt framme ur garderoben, kändes mycket ovant att cykla omkring på den men vi ska nog kunna komma överens närmsta veckorna. Jag har en ny bakväxel på ingång så förhoppningsvis kan jag återgå till Pärlan inom kort!