Äntligen så kom vintern, nästan i alla fall, bättre med lite snö än ingen snö. Jag planerade ju för några dagar sedan att cykla en långtur med MTB längst med Mälarens strand och sen hem via Järvafältet. Tyvärr dröjde det några dagar längre än tänkt men idag kom jag äntligen iväg (charmen med att vara ledig, alla dagar är potentiella cykeldagar). Eftersom jag fortfarande inte blivit tillräckligt gammal för att inte vända på dygnet när jag är långledig så lämnade jag inte sängen först strax innan 12 och därefter gav jag mig iväg. Äntligen cykling i dagsljus!
Såhär blev rundan, precis enligt plan:
Jag tänkte dock inte på hur lång rundan var och hur tidigt solen fortfarande går ner när jag gav mig iväg först strax efter 12….
Första halvan av turen gick med Mälarens strand och redan här så började ju solen gå nedåt även om det inte var tal om någon skymning än på ett tag. Tyvärr hade det inte plogats efter nattens snöfall men det var ju inte så mycket snö så det var ganska cykelbart ändå. Det var en riktigt fin sträcka att cykla i alla fall, bra vägar, lite folk och obefintlig trafik på de få bilvägar jag hamnade på.
När jag nådde Stäket så var det en bit transport på tråkasfalt och sedan in på Järvafältet för andra halvan av turen. Än lyste solen och allt var tipp topp! Till min förvåning var även Järvafältet oplogat, annars är dom kända för att det plogas omedelbart efter snöfall. Det här var nog första gången jag upplevt att dom missat det.
Jag inser att det är lite långrandigt med skog och skog+cykel-bilder men det finns inte så mycket annat att knäppa på när man cyklar ensam. Jag försöker låta bli att porträttera mig själv i allt för stor grad, det känns lite beigt att cykla omkring och fotografera sig själv.
Hur som helst, halvvägs runt Järvafältet så började solen gå ned och magen började kurra (jag brukar ju inte äta frukost när jag cyklar på förmiddagen (glömde dock att 12 +4h framåt inte är förmiddagen)) så framåt 15-tiden blev det ganska hungrigt. Men inte så mycket att göra åt det än att dricka isvatten och cykla vidare in i solnedgången.
Fick lite närkontakt med den här söta varselsen också, försökte ta en mooosie men det gick inte så bra så det bjuder jag inte på den här gången.
Sen när jag tog mig ut från Järvafältet precis innan mörkrets inbrott så var enda målet att ta sig upp på belyst cykelbana ASAP (för inte hade jag några lysen på cykeln (normalt har jag alltid små nödlysen oavsett tidpunkt på dygnet men dom hade jag nog tagit av senast jag tvättade cykeln)).
Innan jag lämnade vildmarken helt så var jag dock tvungen att ta en repa på Barkarbyfältets nedlagda flygfält. Blev dock inget hastighetsrekord just den här dagen.
Trots att mycket kunde gjorts med liiiiite bättre planering så var det ännu en skön vinterrunda! Dock väl kallt om fötterna (NU j´vlar ska jag beställa monster-vinternskorna som jag sneglat på enda sedan förra vintern, enough is enough!!) och nästa gång kanske starttid får bli senast 10, så får jag njuta av solen hela rundan.
#È una gioia infinita che dura una vita