January | 2015 | Karolina Örnstedt

Årskrönikan fortsätter med Q2 och inleds med regncykling ut till Adelsö färjeläge med Swedbank Sub8. Ungefär här krossades mina drömmar om att cykla VR 2014. Men lite räkmacka piggar upp även den blötaste och tröttaste cyklisten? Jag hann dock inte njuta allt för mycket av varken regn eller kyla för ganska tidigt i april var det dags för Mallorca och årets första utlandsresa med cykeln!! Mallorca gör sällan någon besviken och det är en väldigt fin tradition att åka dit varje påsk (när man ändå bara är ledig och annars skulle gått hemma och påtat i buskaget, typ). Sen hann jag knappt mer än komma hem och cykla en gång innan det var dags att hoppa på ett nytt plan för att åka ner till Manilva, Spanien, och årets andra utlandscykelresa. Men först lite Introduktionscykling för nya cyklister med Fredrikshof! Därefter bar det av till Manilva med Swedbank Sub8-gänget för en vecka i solen med mestadels cykling men även lite annat. Jag passade även på att inse faktum och meddelade mitt avhopp från Vättern pga problemen med mina baksidor som aldrig tycks ta slut. Dock blev det en njutbar vecka ändå, ganska skönt att slippa någon press att prestera någonting vettigt. Bara cykla är ju inte så dumt det? Maj inleddes med lite halvkaos, eftersom jag planerar inte alls ibland så var det direkt till Hofvet-tempo morgonen efter hemkomst (då med typ 5-6 timmars sömn bara och en flygresa + träningsvecka i benen). Inte tittade jag någon väderprognos heller och fick ju snabbt betala för det. En silvermedalj plockade jag hem ändå. Jag passade även på att publicera mitt mest välbesökta inlägg någonsin, 909(!) besökare på bara några dagar. Att SATS kunde locka så mycket människor? Introduktionscyklingarna från Brostugan med Fredrikshof fortsatte och vi fick även finbesök av TV4´s nya produktion “Club Cykel”. Besöket var mycket uppskattat och programmet när vi medverkade blev väldigt talande och bra, även fast regnet öste ner. Maj avslutades med rejält med cykling och ett deltagande i Vänern Runt. Eftersom jag gett upp mina drömmar om att cykla Vättern under 8h så valde jag att cykla Vänern Runt på ett litet annorlunda sätt, nämligen med “Mysgruppen aka grupp 9”. Världens bästa Hofvetgrupp (en Sub11 GT-grupp) så det var verkligen precis lagom allting hela tiden, lugnt och stillsamt och mycket fika. .. jag har fortfarande inte lärt mig, behöver nog satsa mer på dom här färdigheterna framöver under 2015. Tror jag kan ha stor nytta av det…. Juni inleddes sedan med Vätternrundan för mina lagkamrater, jag fick en annorlunda dag i en bil runt sjön (gör jag ALDRIG ALDRIG ALDRIG om igen, totalt livsfarligt, för alla inblandade, herregud att vägarna ens är öppna för bilar när loppet går, livsfarligt). Swedbank runt Vättern då? Det gick ju tyvärr inte så bra, en stolpe ut med mycket otur. 9000 omkörningar, dubbla vurpor (den ena allvarlig och ambulans) och brutal motvind bitvis borgad inte för några rekord just den här dagen. Jag var dock väldigt glad över att få vara med gänget även om jag inte körde VR 2014. Juni rullade vidare med att jag förlustade mig över hur fantastisk snygg både jag och cykel var (mest cykel då, ok) och jag passade på att bygga upp egot med lite fotografering av både mig och cykel ute på Lovön. Juni avslutades sedan med ännu en resa utomlands, den här gången med målet franska alperna och Bourg d´Oisans och mastodontloppet La Marmotte. Men innan det var dags för loppet så stod en vecka i Bourg d´Oisans och intensiva bergsklättrande förberedelser på schemat. Q3 och juli inleds med en riktig prövning, Mont Ventoux… men det kommer senare…

Jag tänkte kanske att det kunde vara roligt att sammanfatta cykelåret 2014? Mitt cykelår alltså, kanske ryms det lite annat också, men det är nog typ 97% cykel.

Det började storslaget redan på min födelsedag den 27/12 (2013) alltså med att jag avslöjade mitt deltagande i Team Crescent.

Sen fortsatte det med nytt år och nya äventyr, januari och februari bestod mest av intervaller på trainern i vardagsrummet och riktig vintermörkercykling på MTBn!

Diverse olika höjdpunkter förgyllde mina vinterturer, bland annat är ju rävungen som festar loss på rådjurskadavret ganska svårslagen. Vad är oddsen för att få bevittna det?

Eftersom jag inte hade lärt mig cykla MTB i skogen så såg mina ben ut såhär nästan hela vintersäsongen (jag vet inte om det blivit mycket bättre idag, men ändå).

Jag blev varken baddräktsmodell eller MTB-proffs under 2014, något för 2015?

Årets inledning bestod dock inte bara av mörker och vurpor, det fanns en hel del soliga och njutfulla stunder också. Bland annat besök i Endurospåren uppe vid Arlanda (eller kanske världens längsta transportcykling för att cykla lite MTB).

Det var inte bara cykel på agendan under vintermånaderna, jag gillar ju längdskidor och har som tradition att åka Engelbrektsloppet (60 km) årligen. Trots att det inte var någon snörik vinter så blev det ändå några pass och slutligen ett Engelbrektslopp i usla förhållanden med ännu uslare spår.