Nej, jag är inte sarkastisk eller ironisk, jag verkligen älskar svenskt sommarklimat. Efter veckan i alperna så har jag väl typ precis börjat återhämta mig från värmechocken och det har varit så skönt att vara hemma i normala temperaturer. Att det regnar på dagarna det rör mig inte i ryggen, under dagens MTB-tur när jag väntade på det förutspådda skyfallet så blev jag nästan lite besviken att det inte hann komma innan jag var färdig.

Värme i all är, men jag är inte gjord för +35 grader, det blir för mycket, det funkar inte! Runt 30 i några dagar, någon vecka går bra, men när det kryper över 32-33-strecket så blir det bara för mycket, man blir bara matt och orkar inte göra något, usch! Tacka vet jag svenskt hederligt “lagomklimat”, 20 grader och dugg funkar väl vilken dag i veckan som helst? Jag klagar då inte (ännu i alla fall…) …

Idag blev det lite snurr på Fornstigen ute på Lovön, måste ju börja komma i MTB-form inför CykelVasan som bara är 5 veckor bort. Det har blivit lite MTB i år så det var verkligen bra att ta sig ut och få lite träning och komma in i MTB:andet igen!

Spångesten håller i sig, vet inte hur folk gör för att cykla över såna här? Är ju typ mer än en halvmeter att lyfta upp framhjulet för att ens komma upp på grejen. Det finns väl enklare spångar (eller är det ens en spång eller bara en överfart?) att ta sig upp på. Men usch vad otrevligt det är och varför är jag så mesig?

I övrigt var jag lite MTB-chicken igen, men jag har ju inte cyklat på ett tag så jag behöver bara komma in i det så blir det mycket bättre. Passerade även stenhällen som spräckte ett stort jack i mitt knä en vecka innan Haute Route i höstas, den här gången VANN JAG! Jag lyckades cykla utan att ramla alltså (egentligen tog jag ett spår bredvid så jag slapp passera själva stenen, men det behöver man ju inte berätta för någon). Nej, fy vad skönt med svensk sommar, skog och kyla är sammanfattningen!

Och vad tycks om mina zebra-ränder? Alperna gjorde underverk med cykelbrännan!