Mörkercykling vintertid är verkligen inte att underskatta, det är något visst med att vara ute i skogen när det är bäcksvart och bara se framför dig så mycket som din belysning lyser upp. I går var jag med andra ord ute på Järvafältet igen och körde lite kvälls-MTB med Hofvetgänget som kör där varje vecka. Såhär i vintertid är det perfekt eftersom man vill ändå inte vara ute i timtal när det är både kallt och mörkt, då räcker 1.5-2h bra.

Igår var det dock lite varmare, bara 6-7 minusgrader vilket kändes som rena sommarvädret med tanke på hur kallt det varit senaste veckorna.
Eftersom jag var så mycket förkyld under hösten/jul så känns det ju att formen inte är på topp, men det som är skönt är att det åtminstone går snabbt framåt. Från att ha varit nära-döden de senaste gångerna så börjar det ordna upp sig nu. Det går lättare och lättare och jag känner mig piggare och piggare. Det är väldigt skönt att vara frisk och äntligen få ha lite rutin i träningen, jag hoppas det håller i sig nu bara.

Till helgen blir det mer MTB, men då förhoppningsvis utan pannlampa och i dagsljus!