Det hann bli en sista runda innan det är dags att hoppa på planet senare idag och åka hem. Jag åkte bakom Brancos lätta grupp i några mil och det var faktiskt mycket bättre än att ligga kvar på hotellrummet. Tyvärr är jag fortfarande sjuk men det kändes varken till eller från att cykla, jag har inte ont i halsen längre i alla fall så då kändes det ok.

Nu laddar jag om för att hoppa på planet hem om 2h och äntligen åka hem! Borta bra men hemma bäst stämmer verkligen, speciellt när man är lite krasslig. Ligga på ett hotellrum och vara dålig är inte alls roligt, då är jag hellre hemma och mår dåligt. Dessutom räcker 14 nätter på ett hotell, man börjar sakna hem och familj lite för mycket efter så lång tid!

Här kommer lite bilder från den avslutande rundan.

Jag låg som sagt bara bakom en annan grupp hela dagen, det kändes som om det var tillräckligt. Jag hade inget intresse av att ta i eller att köra mig trött över huvud taget, det orkade jag ju inte. Jag ville mest bara snurra loss benen och få rulla runt på ön en sista gång för den här gången. Nu blir det hem i några veckor för att bli frisk och ladda om, sedan återvänder jag redan i slutet på april. Då ska jag på träningsläger med Stockholm CK och dessutom ska vi köra Mallorca 312, det kommer bli grymt tror jag! Längtar redan!

Mina samlade alster från hela resan finns att beskåda här.

Nu är det fokus att åka hem och bli frisk en gång för alla!

Jag är ju långt ifrån ensam om att vara förkyld på den här resan, oklart om vi har smittat varandra men det går lite baciller helt klart. Tror vi är åtminstone 4 guider som känner oss mer eller mindre krassliga och ett gäng resenärer är också tagna ur spel.

Trots att jag vet att jag är förkyld så var jag ute på en kort runda idag med 3 andra förkylda/skadade/sargade cyklister. Vi var 3 guider och en resenär som körde en egen runda bara för att se hur illa vår respektive status var. För egen del så är det ju ingen nyhet att jag är förkyld, det vet jag. Kändes ändå skönt att rulla lite lätt efter att ha suttit på hotellrummet och stirrat i 4 dygn, det blir man inte så glad av.

Tyvärr så var status inte tillräckligt bra för att orka dra ihop en avslutningsrunda imorgon med resenärerna, så i bästa fall åker jag bakom den lättaste gruppen. Eller i värsta fall får det bli ännu en fantastisk dag på hotellet, vi får se hur det känns imorgon när jag vaknar. Det vore ju skönt att få runda av resen med en dag på cykeln, även om det blir väldigt lugnt och väldigt kort, bättre det än att ligga på hotellet. Tror inte jag blir så mycket mer sjuk av det heller eftersom jag bara rullar och inte tar i över huvud taget.

Håll tummarna för att det är liiiite bättre imorgon när jag vaknar!

Nej, det gick åt helvete med den här resan till slut.. 

Jag värmde ju upp första halvan av mars med att ligga däckad i influensa, sen hann jag vara frisk några dagar innan jag åkte iväg hit. Det var tungt att cykla de första två dagarna men sen tyckte jag att det släppte helt faktiskt. 20-milaren kändes hur bra som helst och jag kände mig inte sjuk eller krasslig. Men sen slog det om i slutet på sista turen och trots att jag har vilat i några dagar nu så är det bara konstatera, jag är stensjuk, det blir ingen mer cykling på Mallorca för den här gången.

7 cykeldagar och 6 sjukdagar, det får man väl ändå vara lite nöjd med? Kunde ju ha varit 0 cykeldagar också så man får försöka vara glad för det lilla. Det är väldigt tråkigt att jag missade den absolut vackraste turen som är “Soller, Deia, Valldemossa”. Samt att jag inte fick vara med och cykla ut till Formentor heller. Utöver det känner jag mig dock nöjd med det som jag har hunnit med, det hann bli många fina turer innan det tog slut.

Nu väntar jag mest ut tiden, på torsdag morgon går flyget hem. Jag har försökt titta på tidigare flyg hem men det är så hiskeligt onödigt dyrt så det är bara härda ut här. Det är dessvärre sjukt tråkigt att vara här och inte kunna cykla, så jag hade hellre åkt hem.

Personligen är jag inte så bitter över den uteblivna cykling, jag har ju ändå varit här 8 gånger och jag vet att jag ska tillbaka redan om en månad. Men det är tråkigt att vara här som guide och inte leverera. Känns som om jag kunde gett min plats till någon annan som kunde presterat så mycket bättre, nu är jag ju totalt oanvändbar och meningslös.
Planen är att vara menlös imorgon också och sen rulla några km själv på onsdag, bara för att jag ändå är här. Antagligen blir det ensam för jag är för slö och orkeslös för att orka rulla med någon grupp men solo borde gå en liten bit i sakta mak. Måste ju ändå försöka avsluta på cykeln och inte på hotellrummet så det får bli en stillsam sjukrunda!

Det blev en klassisk runda idag, lek i velodromen i Sineu och sen fika på torget i Petra.
Tyvärr så känner jag av mina luftrör rätt rejält idag, känns som om influensan kanske håller på att återuppväckas. Så, vi får se vad som händer efter inatt. Jag hoppas att jag vaknar upp som en ny själ imorgon, i så fall blir det en runda upp i bergen. Annars får det nog bli vila och hoppas på att det blir bättre så fort som möjligt. 

Planen för dagen var att leda en grupp på 15 personer (plus ledarkollega Gunnar) runt hela Mallorca. 200 km och hela den plattan delen av ön, sen blir det ju aldrig riktigt platt på Mallorca men vi undvek åtminstone att gå upp i bergen så alltid något.

Det började lite snopet med en punka redan efter typ 5 km och det kändes väldigt typiskt och lite “nej, ska det bli en sån dag“. Men det är ju bara vänta på att den punkterade cyklisten lagar punkan och sen är det bara ge sig i väg igen och hoppas på det bästa.
Vi hade jättebra väder och vi började dagen med medvind och allting kändes grymt. Det flöt på bra även om det började höras lite stånk i leden om att vissa tyckte att det gick för fort och andra tyckte det var lagom medans vissa däremot fick hålla igen. Planen var väl att försöka dela upp gruppen efter lunch i en lugnare grupp och en snabbare.

Tyvärr hade vi en olycka bara 5 km innan lunch, himla onödigt. En bilist som kör om oss när vi kör lätt utför (det gick säkert över 40km/h) och sen bromsar han alldeles för nära oss ganska hårt och förbereder för en högersväng. Tyvärr hinner inte alla med den hårda inbromsningen så cyklisten som låg i vänsterled längst bak med mig gick på hjul. Jag hade tur att alla framför mig försvann framåt, jag tror jag hade en lucka framåt redan när det hände så det fanns marginaler för min del. Tyvärr blev det en fraktur på armbågen för den skadade och så var den cykelsemestern över, bara för att en bilist handlade lite tokigt. Han var såklart mycket ångerfull och hjälpte till med första förband, men det gör ju lite skillnad när skadan redan är skedd, då är det ju lite sent. Han blev överraskad av att hans högersväng kom så tidigt så han glömde bort att han precis passerat oss så han bromsade bara. Tur i oturen att inte hela gruppen gick ner men såklart sjukt onödigt ändå.

Här delade vi upp oss, de som tyckte det gick för fort valde att vända om hemåt igen och vi 8 som blev kvar fortsatte mot lunchen i Porto Cristo och resterande 120 km på turen!
Vi åtta tappra själar som fortsatte tillsammans kom även i mål tillsammans. Vi hade i alla fall minst två som var riktigt trötta redan efter lunch men alla knatade på och tog sig i mål. Jag tyckte inte vi behövde sänka så mycket för att få med alla, utan alla kämpade verkligen in i det sista. Sen blev vi ju alla rätt så såsiga sista milen, man blir ju det när man cyklar så långt så tidigt på säsongen. Men det gick bra och det blev en väldigt fin dag trots allt, vi hade tur med vindarna och temperaturmässigt var det perfekt. 

Imorgon däremot blir det ‘bara’ 95 km och väääääldigt lugnt tempo! Mina ben är trötta och jag har dessutom lite kramptendens tror jag, ska dricka mycket resorb innan sängdags och hoppas att det hjälper. Vore tråkigt att behöva avbryta återhämtningsturen imorgon på grund av kramp, det känns lite beigt.

Nej, imorgon blir det Velodrom i Sineu och fika på torget på Petra, en klassisk runda!