Ännu en fin runda i alperna, en liten loop på 100 km via Col d’Ornon, Col de Malissol och till sist Col de la Morte! Inga jätteklättringar utan snarare 3 mindre berg men ändock en ansträngning att ta sig runt. Återigen bjöds vi på fantastiskt väder med 25-30 grader och strålande sol. Det var rejält tungt att cykla sista slakmotan hemåt på nästan 25 km.
Nu börjar det däremot bli dags att varva ner inför La Marmotte på lördag!
Jag tröttnar aldrig på Glandon! Det är verkligen min favorit bland klättringar jag har tagit mig an. Den är lagom av allt och varierande, tror det är det som tilltalar mig mest. Sedan så är det magnifikt när man kommit upp 3/4 ungefär och når dalen och det bara blir alldeles grönt och topparna tornar upp sig. Underbart!
Sedan är den grymt rolig att köra utför och det skadar ju inte heller!
Efter två rätt mastiga dagar nere vid Mont Ventoux så blev det en lugn solorunda idag. Jag tog de första 6 serpentinerna på Alp d’Huez (ok, det är ingen lugn klättring men det gick långsamt). Därefter svängde jag av och körde längst med bergskammen i några km. Väldigt vackert, fantastisk utsikt och en skön återhämtningsdag.
Jag åkte ju ner några dagar tidigare till Frankrike än vanligt den här gången, detta för att hinna med Gran Fondo Mt Ventoux innan La Marmotte-veckan börjar.
Bjuder på några bilder från loppet, den korta sammanfattningen är att det var en varm och tung dag. Det gick ok fram till Mont Ventoux men sen blev det rejält kämpigt. Det var varmt, långa partier med 9-10% och en kamp för att överleva. Men jag tog mig upp till toppen och hann gå i mål innan loppet stängde ned! Nu mot Bourg d’Oisans och La Marmotte däremot för ännu en fantastisk vecka i alperna!
För nästan exakt 2 år sedan var jag här senast och nu var det dags igen. Istället för att spendera midsommar hemma i regniga Sverige så befinner jag mig i varma Frankrike. Om en vecka drygt är det dags för La Marmotte, men den här gången så värmer jag upp med 2 gånger Mt Ventoux innan. Idag som träning och imorgon Gran Fondo Mt Ventoux.
Idag stod den legendariska Mt Ventoux på schemat återigen och precis som sist jag var här så bjöds det på över 30 grader och strålande sol. Mt Ventoux är känt för sitt blåsiga klimat men alltid när jag är här så verkar det vara vindstilla, känns som om jag har rätt mycket turen på min sida. Men hellre varmt och vindstilla än kallt och storm!
Dum som jag är så inledde jag klättrandet precis vid lunch när solen stod som högst så jag blev ju snabbt varse om att det skulle bli en varm dag. Det är 21 km till toppen och precis som sist så klättrade jag från Malaucene (imorgon ska jag upp igen från Bedoin-hållet som sägs vara värre och det tuffaste hållet, vi får väl se).
Det gick betydligt bättre än sist jag var här och knappt tog mig upp levande, men planen om att cykla i ett svep utan att stanna gick om intet. Jag ska inte klaga dock för det var svinigt varmt i solen och termometern visade nästan 40 grader vid ett tillfälle. Men nu är det gjort, perfekt uppvärmning för imorgon och en fantastisk dag i bergen! Underbart! 
