HVR med Crescentmannen – Vi gjorde det!

Även fast det har gått alldeles för lång tid så är det dags att skriva ikapp sig lite här, ber om ursäkt för det långa avbrottet men ibland tappar man fokus och svävar iväg med annat. Hur som helst, i början på Juni stod sambon på startlinjen för Halvvättern, 150 km genom ett soldränkt landskap stod på schemat. Träningen inför hade väl bestått av ungefär totalt 200 km fördelat på några rundor varav den längst på ungefär 55-60 km. Inte optimalt med andra ord men det var ju inte jag som skulle få lida för det åtminstone!

Start 9:24 och med en plan på att bara ta sig runt, utan några som helst tidsmål!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vädret var perfekt och vi rullade iväg med startgruppen, det var ett stort ölandsgäng som höll bra fart som vi försökte hänga på, tyvärr gick det lite för fort sambon så vi släppte dom efter bara några km. Resten av loppet blev det jag som tog vinden och han som åkte med, hopplöst att hitta andra som höll samma tempo. Alla man kommer ikapp är för långsamma, såklart, och alla som passerar är för snabba. Vi stannade i alla depåer och tog det lugnt och fikade och vilade.

Redan efter 60 km kom dagens första riktiga gnäll, “det här är det värsta jag gjort i hela mitt liv” lät det. Jag tänkte att nu kommer det gå åt helvete och bli jättetungt och långsamt att släpa runt honom resten av rundan. Men det visade sig faktiskt även bli loppets enda riktiga gnäll, kors i taket!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Det blåste konstant från sidan eller framifrån, tror man kunde räkna antalet km med medvind på fingrarna. Även för mig som är van och relativt vältränad cyklist så blir det lite tröttsamt att ligga ensam och ta vind i 150 km så jag tror att vi båda var ganska less när vi rullade över mållinjen.

Men mäkta imponerad av sambon som tog sig runt med ett snitt på 28.6km/h! Då snabbaste träningsrundan varit runt 25-26km/h snitt och betydligt kortare så var ju detta en rejäl ökning i både hastighet och distans. Sen att vi stannade och fikade i över 2h behöver man ju inte nämna så mycket om, men det var det enda sättet att överleva.

Från att ha cyklat Halvvättern på 4h15min för något år sedan var Halvvättern på totalt 7h något helt annat, men ganska mysigt det också även om det var något annat. OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOklart om det blir någon cyklist av sambon, men Halvvättern gick med bravur i alla fall! 

Leave a Reply