Återhämtningspass och så lågt som det går att hålla ner min puls när jag klättrar… 

Bergstempo och lika med aktiv vilodag, bara 15.7 km och sen var min dag över. Jag hade call-time vid 9-tiden och ungefär då så snurrade vi runt ett stort gäng och letade efter starten. Det är lätt att bli stressad på morgonen, men när vi väl hittade så höll dom fortfarande på att ropa fram människor med call-time 8:30 så det var ju ingen panik.

Individuell start utefter rankning, långsammaste först oc snabbaste sist. Jag ligger runt 300 av 380 så jag hade ganska tidig start, de sista gav sig iväg så sent som 12.30!

Observera TAG Heuer-sittpuffarna som tjänar som tippskydd vid sidan av rampen! 

Efter start väntade en 10 km klättring i dalgången och ungefär sista 6 km gick uppför berget på riktigt med lite serpentiner. Det var en väldigt snäll klättring, även fast den snittade nästan 6% men det var snälla 6%. Det var inte som dom andra dagarna när det börjar med 10 km 0% och sen slutar med 6 km 12%. Biten i dalen gick riktigt fort och det kändes skönt att veta att det inte skulle krävas något pannben för att ta sig i mål idag.

Som vanligt magisk utsikt ju längre upp man kommer.. 

Det var skönt att stanna en stund på toppen och insupa atmosfären. Nu börjar vädret bli bättre också, idag var det lite kylslaget på morgonen men framåt dagen blev det rejält varmt. När jag rullade ner så var det över 25 grader nere i Argeles-Gazost och nu någon timme senare närmare 30(!). Snart kommer jag börja klaga på att det är FÖR varmt.
På vägen ned så ville jag bara hälsa på Mavic (igen) så jag bestämde mig för att göra en dålig växling och sen såg det ut såhär. Lyckligtvis var det i stillastående fart och lyckligtvis slutade jag trycka direkt när det fastnade. Tur var väl det, för som syns så var det millimeter från att sluta i katastrof, kunde ha lämnat dagen med trasig bakväxel/växelöra och eventuellt en förstörd ram (kedjestaget låg illa till). Ingenting gick sönder och Mavic löste problemet på 5 minuter och sen kunde jag rulla ner till en dusch och lunch. 
Sa jag att jag älskar Mavic-gänget eller? Räddare i nöden… alltid! 

Imorgon är det 97 km och 3600 höjdmeter, bland annat väntar min favorit Tourmalet! Det bästa är att vi tog den från det här hållet 2014 också, så det ska bli jätteroligt att jämföra Strava-tider och se om det är någon skillnad idag mot då. Borde det vara.

Men först flera flera flera timmar vila och förhoppningsvis typ 10h sömn i natt!