Haute Route TC: Ordningen återställd

StravaUndra om det går att få ner pulsen i enbart Z1-Z2 om några dagar? 

Start 7.30 redan och det var så skönt att rulla till starten och veta att det skulle bli en dag med normal cut off och tid till lite mer behaglig cykling. Anländer ändå väldigt tidigt så jag ställer mig nästan först (bakom de 75 första åkarna som har en egen startfålla) och sen är det bara invänta starten. Det ska bli ännu en varm dag så det är väldigt skönt att starta i lite kyligare väder. Igår kväll kände jag mig väldigt påverkad av värmen och var lite illamående/yr. Men efter dubbla(!) middagar (de var inte så stora), öppet fönster hela natten och en kall handduk på huvudet vid läggdags så kändes det ok i morse igen!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi börjar med Azet som vi även tog igår, den här gången tog vi klättringen från de håll vi åkte utför igår. Det är bara 500 meter från startskottet till klättringen börjar och det kändes i benen, herregud vad stel jag var. Det var tufft att komma igång men blev bättre allt eftersom. Idag är det ingen cut off-panik så jag kör på i normal takt och allt är fint.

Når toppen och njuter av utsikten och stannar snabbt i depån, vi har ju bara cyklat 11 km så det var kanske lite tidigt med depå men varför inte. På vägen ner ser vi hur en av Saftey-MC-gubbarna står i en serpentin och försöker få bort kossorna från vägen. När vi kommer fram har han fått bort alla i ingången till kurvan men runt hörnet går precis en ko ut med sina 3 kalvar bakom sig. Tyvärr ingen bild, men det var så underbart gulligt. Vi hade ju knapp styrfart alla eftersom MC-gubben hade kaos med kossorna runt hörnet så det var verkligen bara gulligt. Men djurlivet i Pyrenéerna kan vara förrädiskt, häromdagen passerade jag i typ 50-6 km/h en get som låg vid vägkanten typ en meter från mig. OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Därefter väntar en utförskörning på kanske 14-15 km och sen kommer dagens härligaste parti, dalgång i typ 50-55 km. Dalgångarna i Frankrike är lömska, det är svårt att veta om det går uppåt eller nedåt. En fransk dalgång är nämligen aldrig platt, det kanske ser ut så men det lutar alltid åt något håll, jämt. Den här dagen lutar det nedåt och medlut i 50-55 km borgar ju för fantastisk körning. Tiden tickar på och vi når dagens andra klättring rätt snabbt, har lämnat alla jag normalt cyklar med långt bakom mig men inser ju att de antagligen kommer komma ikapp så fort det börjar branta på lite. 
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA 14079584_10155249130113636_3887640429094520644_n
Port de Balés är varm och jobbig, 19 km med 6.5% snitt men då är det väldigt snäll lutning första 5 km och det får vi såklart äta upp efter vägen med några +10%s-partier. Får vattenpanik ungefär halvvägs och viftar ner en av MC-gubbarna och fyller på (han hade till och med lyckats hålla vattnet kylt, fantastiskt). Sen inser väl organisationen att folk kommer dö efter vägen om det inte erbjuds vatten så med 10 km kvar kommer det vattendepåer titt som tätt. Är det inte för att dricka så hälls det på en. Jag har bytt taktik från igår och ber att få vattnet i nacken istället för håret. Mitt hår är så tjockt och när dom blöter ner det så lägger det sig bara som en isolerande filt så fort kyleffekten avtagit. Tror det var delvis därför jag mådde illa efter igår, det blev för mycket.

Blir upphunnen av Katie och Phillipe som jag cyklat med tidigare dagar någon km från toppen. Alltid skönt att se sina medcyklister och även om vi kör om varandra kors och tvärs så är det aldrig någon tävling, bara hjälpsamma handlingar och ord. Toppen är välkommen och nås med typ 45 minuter till cut off:en, fast jag tar det lugnt. 
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
Hann till och med ta “på toppen bilder” idag.. blev väl en halv igår.. 

Sen är det utför igen, magisk utför, svepande vägar och det finns inga serpentiner så långt ögat kan se. Tyvärr är det bara några km utför och sen väntar dagens tredje klättring direkt. Benen stelnar till direkt av utförskörningen men kommer igen efter någon km, Peyresourde är 10 km och har ett snitt på 8% så det är en ganska tuff klättring.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
När Garmin visar 43 grader så letar jag upp en fontän och blöter ner mig. Stoppar ner båda fötterna för det känns som om dom sväller två storlekar av värmen. Det är fantastiskt skönt och gjorde enorm skillnad faktiskt. Doppar hjälmen och skvättar ner hela mig, det torkar förvisso upp ganska fort men är ändå väldigt välbehövligt. OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
Punkar 5 km från toppen och det är inte så mycket att göra än att stanna och fixa det. Alla som passerar frågar om jag behöver hjälp och säger att Mavic är längre ner, det gör dock inte mig så mycket nytta. Är glad att jag har väldigt god vana att byta slang för det tar max 5 minuter och sen är jag iväg igen. Här passerar även Philippe precis när jag är färdig så jag tar rygg på honom. Ungefär 4 km från toppen inser jag att vi tydligen gjorde samma klättring när jag körde Haute Route 2014, tyckte jag kände igen mig men det tog en stund innan jag var säker på att det var samma ställe som jag mindes. OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
Det är lite småsegt till toppen men jag överlever, därefter är det bara 6 km till mål men såklart är det 3 km utför och sen direkt 3 km uppför Peyragudes där vi även bor för natten. Det är 3 jobbiga km som börjar med någon slags ramp på +10% men det lättar av sista km som snittar 1% bara. Magiskt skönt att rulla i mål idag och ha tagit det lugnt hela dagen.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERANår målet med typ en 60 minuter till cut off:en och då har jag bara pressat en bråkdel av vad jag gjorde igår. Helt otroligt att det är så skillnad mellan etapperna i år, spekulationerna går i att man vill ha så många DNF som möjligt för att det ska verka hårt. Jag vet inte, jag hoppas det är ett pucko som har satt tiderna bara utan att tänka efter för annars är det lite väl respektlöst mot oss som betalar rätt mycket pengar för att vara här. Men nog om det!

Imorgon är sista etappen i Pyrenéerna, sedan hoppar jag på ett kvällsflyg till Nice där starten går på söndag för en vecka i alperna! Känns faktiskt helt ok att fortsätta 2 veckor till, är man inställd på en vecka så är man ju mentalt i mål nu, jag är inställd på något annat och därför blir det ett annat fokus och en annan känsla. Hoppas kroppen orkar med bara.

Det ska bli roligt med alperna och lite bekanta berg, bland annat Galibier två dagar i rad (först avslutning på en etapp och sen bergstempo dagen efter, brutalt!). Det ska bli så skönt med berg med lite mer hälsosam lutning också, jag är inte konstruerad för så mycket klättrande i över 9-10%, skulle behöva tappa 30-40 kg innan +10% blir skönt.

Leave a Reply