Trainernas trainer, Tacx Neo

För ungefär ett år sedan sålde jag min trainer, en Tacx iFlow Multiplayer. Den var förvisso bra och tjänade sitt syfte mer än väl. Tyvärr så var den dock otymplig, tog mycket plats när den inte användes och det var alltid massa jobb med trainer däck och så vidare. Sen tänkte jag att jag cyklar ändå mycket ute under vintern så den behövdes inte så mycket. Det gick dessutom inte att köra Zwift med den så det var bättre att sälja den och försöka få ut så mycket pengar som möjligt istället för att köra slut på den!

Nu vill jag ha en ny trainer dock, jag vill ha inget mindre än en Tacx Neo!
J A G V I L L H A S N Ä L L A G E M I G !?!?  

The Tacx NEO Smart Trainer: Everything you ever wanted to know” – Jag kunde inte formulerat det bättre själv. Det finns bara en mindre nackdel, priset. Jag kan inte förstå hur man kan betala 11-12 tkr för en trainer. Är det verkligen på riktigt? Vem gör det? Ska JAG göra det? Mitt samvete säger tyvärr nej, det är för dyrt, det går inte. Men prylnörden och prylfantasten bara skriker “KÖP FÖR F*N, KÖP“. Vad ska jag göra?

Har lite rabatt på CC, då närmar sig priset 9.000 kr. Det är väl prisvärt? Inte?
Tacx Neo är världens mest revolutionerande trainer. Det första man slås av är en design som är lika delar modern och stilren, men förutom ett riktigt snyggt yttre är Neo en direktdriven interaktiv cykeltrainer. Med funktioner som ett motordrivet motstånd på upp till 2.200 (!) watt, möjlighet att simulera backar upp till 25% lutning och näst intill knäpptyst tack vare den intelligenta designen som inte använder någon fysisk transmission. 

Nu funderar jag över om jag kan sälja något hemma för motsvarande pris, då har jag ju egentligen inte spenderat några pengar men ändå fått en trainer. Sambon kanske inte behöver sin bil längre (ok, den är väl värd mer än 10 tkr, men då kan jag ju köpa några nya cyklar också utan att spendera något)? Eller cykel? Eller dator? Vad vet jag…

Vad är väl en långweekend på Mallorca?

Senaste 4 åren har det varit tradition att åka till Mallorca i slutet av Oktober för att runda av säsongen med en liten långweekend på favoritön. I fjol kunde jag inte följa med eftersom jag hade min jättecysta på halsen (som jag förvisso förstod snabbt inte var cancerogen, men ändå). Väntade på operation och besked, så jag avstod helt enkelt resan fast jag redan var inbokad. I år så valde jag att inte följa med eftersom jag nyligen bytt jobb. Jag vill alltså helt enkelt spara både semesterdagar och pengar till nästa sommar DÅ JAG SKA BYGGA HUS!!! Herregud, hur många vuxenpoäng får den då? Tvåhundramiljonertusenochfemtio!!

Kan ju meddela att när förkylningen började knacka på axeln i måndags-tisdags att ingen är ju gladare än jag för att jag inte var inbokad på årets resa som hade avresa tidigare i dag. Jag har varit såååå himla glad för jag har inte varit förkyld på ett halvår, senast var nämligen dagarna innan påskresan till Mallorca vilket är ett långt avbrott för min del. Att jag nu blir förkyld dagarna innan avresa till höstweekenden ser jag bara som ett tecken på att det var helt rätt prioriterat att inte följa med i år. Jag hade inte orkat med en till cykelresa med snor i halsen och allt annat som följer med en rejäl förkylning. Så, så länge får jag väl njuta av bilderna från tidigare åren jag varit med och se fram emot påskresan till Port de Pollenca 2018. Det är ju trots allt påsk snart igen och då ska jag INTE vara sjuk utan cykla som aldrig förr! Längtar!

Regn och rusk, nu även online!

Samtidigt som regnet öser ner ute så publicerar Cykla.se artikeln om regncykling med mig online. Jag visade ju lite bilder från tidningen förut men tänkte att det kanske kunde vara bra att länka till online-artikeln också så går det att läsa hela artikeln.

Ska villigt erkänna att dagens tilltänkt eventuella cykelpass blev en sväng på gymmet istället. Nog för att jag KAN cykla i regn, men om jag får välja såhär off season så går jag mycket hellre på gymmet när det regnar än går ut. Förhoppningsvis kan det bli lite cyklat imorgon eller på måndag istället. Vädret ser ju att ska bli bättre och dessutom förhållandevis varmt för att vara i mitten på oktober.

Haute Route 2018

Ååååååååå schemat för Haute Route 2018 har äntligen landat på matbordet! Det kändes både lite konstigt men samtidigt ganska skönt att inte köra en vecka i år. Efter Pyrenerna 2014. Dolomiterna 2015 och Pyrenerna, Alperna OCH Dolomiterna 2016 var det välbehövlig vila. Plånboken uppskattade också enormt mycket att jag valde att inte köra i år igen. Tyvärr är det så himla dyrt, vilket känns riktigt tråkigt för det är ju så himla roligt samtidigt också men man kan ju inte ruinera sig på köpet för att bara cykla lite.

Vad som däremot är mycket tråkigt är att Dolomiterna 7-dagars är struken så det betyder att konceptet med Triple Crown är förstört, out of the loop, kaput!
Vad ska jag göra nästa år då? Cykla ALLA lopp i hela världen eller? Nej, det är inte planen. Det som är planen är att klämma in Haute Route Norway i början på augusti och sen är jag nöjd. 3 dagar känns lagom och att det är bara åka över till vår granne känns ännu bättre. Jag har länge velat cykla i Norge så det här känns som det ultimata.

Jag blir ju sugen på Stelvio och Ventoux, men NEJ, det får bli någon annan gång!


Norge och Stavanger, det här kan väl inte bli fel…… ?

Morgonrunda på Lovön

Jag skulle ljuga om jag sa att det blivit många cykelmil i år, jag tror majoriteten av mina drygt 300 mil för året kommer från mina 2 veckor på Mallorca i påskas.

Efter Haute Route Triple Crown i fjol och över 10.000 mil så kändes det som om det var välbehövligt med en paus och kanske dags att inte lägga så mycket tid, energi och pengar på cykling. Kanske blev det lite väl lite cykling istället, men vad gör det å andra sidan? Jag ska ju inte vinna OS-guld som några av mina vänner som cyklar typ 15.000 mil om året verkar träna för så jag är ganska nöjd med att bara cykla. Mil hit och dit, vem räknar? Strava förvisso men det behöver man ju inte bry sig om och jag loggar inte ens pendling för den bara är några km. MEN, nog om det!

Eftersom jag verkar ha blivit morgonmänniska (fråga mig inte varför, för jag älskar att sova länge och väl och hatar att kliva upp tidigt) så klev jag upp innan 6 i morse för att cykla drygt 2h innan jobbet. Sagt och gjort så blev det faktiskt en jättefin morgon ute på Lovön på CX:en, lite asfalt och lite grusvägar och typ 5 klungor med Rådjur längst vägen! Eftersom jag har flex på jobbet och bor så nära kontoret så hann jag hem, duscha och äta frukost och promenera till jobbet för att vara där strax efter 9. Perfekt!

Största nackdelen med att det är mörkt och skymning är att det blir svårare att ta fotografier med fokus när man sitter på cykeln. Tycker jag ändå lyckades hyfsat.

Och jag vet att jag har sagt det förut, men jag ÄLSKAR verkligen min CX (Haibike Noon), den är såååå snygg och jag blir så glad av alla färger! SÅ BRA!!