Idag var det dags för en riktigt sån där finrunda, 110 km och lite berg. Soller, Deia och Valdemossa stod på schemat, egentligen är det en ganska soft runda (om man tänker berg alltså). Det blir faktiskt “bara” 1400 höjdmeter fördelat över dessa 110 km. Jag tyckte såhär i efterhand att rundan blev betydligt lättare än väntat.

23 cyklister hade jag lockat till mig på min lista (egentligen finns det bara 20 platser men folk smyger in och hur ska man kunna neka någon att cykla lite liksom?). Det flöt oväntat bra med tanke på hur många vi ändå var.

Vi rullade ut från ett lite kyligt Palma mot dagens första klättring, Coll de Soller, 5km och 5.2% snittlutning. Måste ändå säga att detta är väl en av Mallorcas snällaste klättringar, riktigt behaglig och man kan till och med trycka lite med stora klingan bara för att få variation. Vackert som vanligt och jag fick en plötslig längtan till den “årliga” höst-weekenden som brukar gå till Port de Soller med 3-4 dagars cykling, hoppas det blir av i år igen, ska bli riktigt roligt i så fall. Gillar verkligen den här sidan av Mallorca.

Efter Coll de Soller väntade härliga km nedför och sedan var det dags att klättra vidare mot Deia. Det är egentligen en ganska snäll sträcka, några km uppför och sen lite nedför igen. Väl i Deia så var det dags för traditionsenlig lunch på terrassen.

Finn ett fel… (förutom att cykeln står åt fel håll med kass kedjelinje och lilla klingan) 

Efter lunch rullade vi vidare mot Valdemossa, här var i alla fall mina ben riktigt sega. Inte helt optimalt att sätta sig ner för lunch en lång stund och sedan försöka paddla igång igen. Riktigt segt och verkligen en rejäl stockkänsla (lite humor här) i låren. Dock är det bara 9km till Valdemossa och det släpper av och går nedför ibland så det känns inte alls speciellt långt. Väl där så var det dags för ett litet glasstopp.

Efter glassen rullade vi sista biten hem i samlad trupp. Av 23 man så kom 23 man med hem också, ingen är kvar där ute och ingen behövde avbryta eller vända hemåt. Vi var förvånansvärt jämna också, tror inte dom snabbaste behövde vänta speciellt många minuter på dom långsammaste upp för alla klättringar. Utan det flöt på jättebra.

En riktigt bra runda faktiskt, oväntat bra, skulle nog ändå säga att det var en av dom bättre rundorna någonsin på Mallorca vilket känns superkul. Perfekt väder hade vi också med lite sol och lite moln och inte riktigt sådär stekhett (det är ingen höjdare med tokvärme när man ska klättra).

Imorgon blir det eventuellt en repris till Formentor, eller en kortare runda på platten, återstår att se vad känslan är imorgon när jag vaknar. Börjar bli lite “Karrotrött“, det vill säga att jag behöver sova ett dygn eller två så är batterierna laddade igen. Men det ordnar sig nog. Man lever bara en gång eller hur går klyschan nu igen?