Ännu en fin runda i alperna, en liten loop på 100 km via Col d’Ornon, Col de Malissol och till sist Col de la Morte! Inga jätteklättringar utan snarare 3 mindre berg men ändock en ansträngning att ta sig runt. Återigen bjöds vi på fantastiskt väder med 25-30 grader och strålande sol. Det var rejält tungt att cykla sista slakmotan hemåt på nästan 25 km.
Nu börjar det däremot bli dags att varva ner inför La Marmotte på lördag!
Jag tröttnar aldrig på Glandon! Det är verkligen min favorit bland klättringar jag har tagit mig an. Den är lagom av allt och varierande, tror det är det som tilltalar mig mest. Sedan så är det magnifikt när man kommit upp 3/4 ungefär och når dalen och det bara blir alldeles grönt och topparna tornar upp sig. Underbart!
Sedan är den grymt rolig att köra utför och det skadar ju inte heller!
Efter två rätt mastiga dagar nere vid Mont Ventoux så blev det en lugn solorunda idag. Jag tog de första 6 serpentinerna på Alp d’Huez (ok, det är ingen lugn klättring men det gick långsamt). Därefter svängde jag av och körde längst med bergskammen i några km. Väldigt vackert, fantastisk utsikt och en skön återhämtningsdag.
Eftersom sambon fått för sig att det är en god idé att cykla Halvvättern så försöker jag valla honom med jämna mellanrum så han får lite träning. Han ska cykla med några kollegor/vänner och dom har cyklat tillsammans en gång hittills så han behöver komma ut lite mer. Han tar inte riktigt distansen på allvar och jag bävar för känslan i hans rumpa efter 15 mil på sadeln när man bara cyklat 6-7 mil på träning. Men det är ju å andra sidan hans rumpa och inte min så det känns åtminstone skönt ego som jag är.
När jag bara vill cykla lugnt och kort så är det perfekt att snurra tillsammans! Igår blev det 30 km ute på Lovön i fortsatt fin fint sommarväder.
Crescentmannen kanske inte blir något cykelproffs, men cykla runt Halvvättern ska inte vara något problem i alla fall. Det är ju trots allt en månad kvar, det hinner man med mycket träning på under tiden. Jag peppar mest genom att varna för Omberg och alla andra galna människor som cyklar till höger och vänster längst med banan.
Vi får se hur det går…. 4 weeks to go and counting down!
Är det cykelhelg så är det cykelhelg! Lördagens runda gick med Fredrikshof Stäket mot Enköping och sen tillbaka till Stäket igen. Eftersom jag varit i Roslagen i torsdags och söderut över Södertörn i fredags så kändes det helrätt med Uppland och en tur mot Enköping i går. Det var en mellangrupp med tempo 28-30km/h och 140 km som utannonserades och det kändes precis lagom och mysigt.
Återigen en perfekt dag med strålande sol och sommarvärme, det blåste lite men ingenting som inte gick att hantera. Jag är tyvärr lite seg i benen (mina gamla problem som sitter i lite svårigheter att andas korrekt när jag anstränger mig) så lugna rundor är precis vad jag behöver för att försöka komma igång igen med korrekt andning.
Vi blev ungefär 17 personer (några avvek efter vägen så hem var vi 13) och halvvägs blev det en fika vid vattnet i Enköping. Jag tog en räkmacka, naturligtvis! 
Väl tillbaka vid Stäket 138 km senare så kändes det som en fantastisk runda, väldigt fina vägar och inte alls så mycket bilar. Bilisterna kändes lite vänligare än ute i Roslagen där det blir lite väl hillbilly-style ibland.
Jag har aldrig cyklat med Hofvet Stäket innan men däremot har vi ju lantställe strax norr om Järlåsa så vissa av vägarna kände jag igen eftersom jag brukar cykla till landet ibland. Superroligt med nya vägar och nya cyklister hur som helst, toppbetyg!