Skeppsholmens GP – Herrar A

När jag ändå var ute på Skeppsholmen så stannade jag såklart för kvällens behållning, Herrar A (nog för att dom andra klasserna var rätt så fartfyllda också, men Herrar A är ändå liiiite vassare). Det är riktigt roligt att titta på GP-lopp, det går verkligen undan!

Mindre roligt med några vurpor i A-klassen, bland annat Hofvet-Dan som oturligt ramlade så illa så nyckelbenet rök (dagen till ära hade han både mamma och dotter i publiken, hans dotter upplyste mig skarpsynt också om att “senaste gången pappa ramlade var också här, fast för 30 år sen, och där borta” så pekade hon mot andra hörnet än det han gick ner i idag. Tråkigt oavsett, och det var inte riktigt 30 år utan 29 år sedan! Tror ni han någonsin kommer tillbaka till Skeppsholmen efter det här?

Lite bilder från A-klassen nedan! Komplett webalbum finns HÄR om man har lite tråkigt och vill titta på 250(!) bilder! Det går ju inte att sortera ut vad som förtjänar att publiceras och inte, så därför åker allt upp som inte uppenbart ser ut som skräp. Så kan alla få en stund i rampljuset! DSC_1465DSC_1518 DSC_1538DSC_1569 DSC_1574 DSC_1587
DSC_1478 DSC_1495 DSC_1596 DSC_1597 DSC_1614 DSC_1623 DSC_1635 DSC_1645 DSC_1761 DSC_1766
DSC_1772 DSC_1777 DSC_1778
Loppets överlägsna etta och tvåa… (oklart vilken ordning dock)

Skeppsholmens GP – Ungdomarna

Igår var jag ute på Skeppsholmen och tittade på deltävling nummer tre i Stockholms Landsvägscup. När jag ändå var där så passade jag på att föreviga tillställningen lite på bild också, här kommer en första laddning på de tävlande ungdomarna (Herrar A + Herrar B finns också men kommer senare). Ett webalbum med alla (någorlunda bra) bilder jag tog finns HÄR! Jag vet tyvärr inte exakt hur det gick, men jag tror tyvärr att Södertälje slog Hofvet!!
DSC_1371 DSC_1375 DSC_1377 DSC_1384 DSC_1415 DSC_1432 DSC_1435 DSC_1437

Söndagscykling

Idag har jag faktiskt hunnit med att cykla en kort sväng, det var alldeles för länge sedan sist. Jag vet inte varför det var så länge sen sist, eller jo, det vet jag men ändå.

Jag har lite problem med handen efter Vänern Runt, för det var nämligen så att en vecka innan Vänern så drattade jag omkull i skogen på MTB:n och slog handflatan ganska hårt. Det gjorde ganska ont, men jag tänkte att det går väl över, under Vänern så blev det sista dagen ganska illa och sen dess har det inte gått så bra att hålla i styret med högerhanden (mycket annat som inte funkar med den handen nu heller för övrigt…. ). Men jag gjorde ett undantag idag (det var tyvärr inte så skönt nu heller så imorgon ska jag kolla upp den så inget är brutet eller sprucket i alla fall). Benet som fäster på insida handflata sticker ut lite mer på den trasiga handen än den andra så man kan ju misstänka att allt inte står rätt till…

Idag var det lite solocykling på de uppländska slätterna som stod på schemat, det var varken speciellt långt eller speciellt fort men vad gör väl det. Ibland är det skönt att bara rulla lite lugnt och inte bry sig om vad det står på mätaren. Inte blev det så många fina bilder heller, att ta snygga bilder och fika är väl typ det bästa med att cykla förutom själva cyklandet. Jag borde verkligen ha fixat ett jobb på Tour de France, det skulle passa mig! Kan ni tänka er att sitta med i karavanan i en fotografbil? Dunka stenhög musik och hänga ut genom rutan och fotografera cyklister, jag säger LET´S FFS!OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Verkar farligt att se lite glad ut…

Efteråt blev det en rejäl tvättning av cykeln som fortfarande var lite smutsig efter regncyklingen på Vänern! Men nu är den skinande ren igen, mycket viktigt för den egna känslan att cykeln är kliniskt rent, det går fortare, jag lovar!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag kan bara be om ursäkt om någon läser den här bloggen på riktigt för det är varken speciellt motiverat eller inspirerat för cykling/cykelblogg just nu. Det är lite för mycket stolpe ut för att det ska vara roligt, typ som inget Vättern och trasig hand och så vidare. Men det blir säkert ändring på det någon gång framöver, om 3 veckor åker jag ju ner till Frankrike för att cykla La Marmotte bland annat och innan dess så hoppas vi att motivationen och inspirationen återfunnit sig igen!

Väl på plats i Frankrike så ska jag utöver Marmotte delta i den egna tävlingen “cykla upp och ned för Alpe d´Huez så många gånger som möjligt på en vecka” samt ta mig uppför den legendariska och mytomspunna klättringen upp till toppen av Mont Ventoux. Blir man inte inspirerad av det borde man sluta cykla på riktigt… på riktigt på riktigt alltså…

Vänern Runt – Etapp 3

Den sista och avslutande etappen av Vänern Runt sträckte sig från Mariestad och tillbaka till startpunkten, Örebro! Lite drygt 13 mil och efter 23milx2 de två föregående dagarna så kändes 13 mil som absolut ingenting i sammanhanget, inte ofta man säger det. Idag fick vi dessutom starta i torrt väder och med löften om en solig dag i medvind.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Den första biten till depå 1 bestod i princip av 4 mil långa raka vägar och öppna fält, väldigt Vätternlikt bitvis. Vi hade återigen medvind (hur kan man cykla runt en sjö i tre dagar och ha medvind alla dagar? Fascinerande!) och det kan man väl vara glad över för att plöja raka långa vägar med sid eller motvind är inte riktigt så roligt. Solen lös tyvärr med sin frånvaro och termometern visade bara 12-14 grader och jag är glad att jag till slut valde att ta på mig min vindväst för det blev faktiskt lite småkyligt bitvis, men inget regn i alla fall och det får man väl vara glad över.

I första depån bjöds det på risifrutti och kanelgifflar, en väldigt bra kombination.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen var det bara hoppa upp på cykeln igen och cykla de 4 milen till nästa depå, måste säga att det kändes väldigt soft att cykla 4 mil, fika, cykla 4 mil, fika och sen cykla 5 mil så är man färdig. Som upplagt för en mysdag! Även fast vädret var i kyligaste laget.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
Mysgruppen, där även blommiga trädgårdshandskar är välkomna!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det hände faktiskt inte så mycket mer spännande under sista etappen, vi cyklade på, det gick lagom fort återigen och för att vara en 28-grupp så tror jag alla var väldigt nöjda med att vi kom i mål med nästan 31-snitt sista dagen. Jag tror att vi som var där för att ta det lugnt visade oss från en bra sida och inte skapade oreda i gruppen genom att cykla för fort. Utan vi höll nog en lagom nivå även om del tyckte att det märktes när “vissa” var framme och drog, men det var nog inte så farligt. Vore ju synd att cykla med en lugnare grupp än man själv egentligen borde cykla med och sen skämma ut sig genom att rycka sönder gruppen och vara allmänt störig (det finns människor som går igång på det också). Men nej, trots en stor ojämnhet i gruppen så fungerade det hur bra som helst. Jag är hur nöjd som helst och ger gruppen och Vänern Runt en stor “fem Karro av fem möjliga“, det fanns inget som kunde vart bättre, exemplariskt.

Bitvis kände jag att det ändå finns lite krut i benen, så jag tror jag ska “själv-kränka” mig själv här i veckan genom att träna med Swedbankgänget och se om det fungerar eller ej. I värsta fall så fungerar det återigen inte men då hittar jag ju hem igen på egen hand så det är ju ingen fara. Vore kul att få trycka på lite, 60 mil i lagom tempo har gett lite längtan efter några mil i riktigt hög fart. “Cykla jättefort“-suget finns där med andra ord!

Supergruppen i mål i Örebro efter nästan 60 mil i fantastiska landskap, så gott som bara(!) fint väder, idel medvind och en jättehärlig välfungerande grupp. Tummen upp!
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter målgång försökte jag öva på mitt “se-cool-ut-och-häng-lite-avslappnat-på-cykeln-och-se-ut-som-om-du-vet-vad-du-håller-på-med“-utseende. Det såg nog mest ut som om jag slagit ena knät ur led… tillbaka till ritbordet…
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vänern Runt – Etapp 1

Vilken underbar dag jag har haft med Team Mysgruppen idag (i brist på annat att fundera på idag så fick en stund ägnas åt att hitta på något fint namn till gruppen). Och det är inte mysgrupp som i “vi-myser-bara-omkring-och-ingen-tar-i” utan det är bara mysgrupp för att alla är så mysiga och trevliga.

Starten gick 08.00 i morse från Adolfsbergsskolan i Örebro, 15 man till start i vår lilla grupp. Kändes skumt att starta ett motionslopp med noll trängsel, vilken fröjd. Jag har verkligen helt tröttnat på x-antal-tusen-deltagare-lopp. Startfållan = tältet.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Sen rullade dagen bara på, jag vet inte vad som hände men tiden gick hur fort som helst. Vi hade fin medvind och över 20 grader redan från start så gruppens tänkta 28km/h-tempo försvann ju all världens väg. Vi rulla på och stannade i depåerna, vid lunchdepån så hade snittet landat på 32 km/h i 12 mil. Här började dock en del bli lite trötta så order blev att sänka till 30 km/h så alla skulle orka med. På Vänern får man inte köra ifrån varandra, man får inte hänga av någon alltså, möjligen lämna folk i depån (där dom får byta grupp) men att lämna någon ensam utefter banan är förbjudet.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi hade en väldans tur med vädret, innan vi närmade oss sista depån (18.5 mil) så var himlen bitvis lite mörk. När vi gick in i depån så var det däremot strålande sol och inga andra grupper var där så det var bara njuta av lugnet och fylla på med allt möjligt som serverades.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Pigg och fräsch som en nyponros hela dagen!

Efter sista depån, 4.5 mil kvar av dagen, så började en del tröttna rejält och vi var några andra som däremot var hur pigga som helst så det blev lite luckor och lite ryckigt en bit. Till slut så stannade vi och valde att bädda in de två tröttaste personerna i gruppen med oss andra som skydd. Jag tänkte att jag kommer ändå bara bidra till ryckighet så jag kan lika gärna göra en insats så jag låg och skyddade mot sidvinden längst bak sista 2.5 milen och puttade lite i ryggen vid behov. Imponerande ändå hur mycket en del som är rejält trötta orkar pressa sig när dom vet hur nära målet är. Kul att hjälpa någon när man själv är pigg!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
I mål i samlad trupp efter 23 mil i så gott som fantastiska väderförhållanden!

Ungefär en och en halv timme efter jag gått i mål så gick jag ut för att försöka leta reda på Batman och Johan. Då var det plaskblött ute, tydligen hade himlen öppnat sig en stund tidigare så många av grupperna fick cykla sista milen i regn….. skönt att vi slapp det i alla fall!

Jag är mycket nöjd med mitt beslut att köra Vänern Runt ändå även fast jag inte kan köra Vättern med Swedbankgänget. Att cykla långsammare än max är faktiskt ganska skönt, man behöver inte pressa max ur sig VARJE gång. Tyvärr måste man ju det om man har höga mål att uppnå, men nu har jag ju inte det så jag är glad att jag ändå kör fast i lugn takt. Det är hur mysigt som helst och man behöver inte oroa sig för att dippa utan kan fokusera på att bara njut av cykling och hjälpa andra om så behövs. En annan typ av cykelglädje! Variation förnöjer, på alla plan!