Äntligen på plats i Geneve, 30 grader är det, igen!

Sist jag var här var det +30 grader och vi var på väg hem från La Marmotte-veckan och hade ett litet “moment” på flygplatsen. Kortfattade så slutade det med att jag kallade en vakt för någonting med f*cking stupid och svor högt och länge på svenska. Lyckligtvis slängde han inte ut oss och han hade förtjänat det (nja, kanske inte, men nästan i alla fall). Jag brukar aldrig någonsin vara otrevlig på riktigt mot människor men han lockade verkligen fram det värsta. Skyller på att värme och tokstress dagen efter Marmotte gjorde sitt med humöret.

Den här gången gick det bättre, flyget i tid, cykel och väska kom snabbt, inga ohjälpsamma vakter så långt ögat kunde nå, taxi utanför, direkt till hotellet på typ 10 minuter, snabb incheckning och nu är jag här!

Jag åkte efter jobbet så jag kom fram lite senare men det gör inte så mycket, hellre framme sent än att behöva åka tidig lördag morgon. När cykeln var monterad så passade jag på att ta en liten kvällspromenad. Geneve är verkligen vackert!
Choklad och klocklandet, passar mig ganska bra faktiskt, speciellt chokladen. Testa att vara i Schweiz en längre stund och åk hem till Sverige sen och ät lite Marabou-choklad så ska ni få se på skillnad. Marabou är ju inte choklad, men man är så van så det funkar, har man däremot ätit riktig choklad så får man snabbt upp smaken. Däremot visste jag inte att Festina hade en Tour de France edition av en av sina modeller men man ska väl inte bli förvånad, cykel och pengar går hand i hand alldeles för ofta.

Ja, men nog om det (världens virrigaste inlägg kanske, är det Haute Route-febern?)

Imorgon blir det samling vid blomklockan vid 10 för avfärd ut i något närliggande berg. Och då kanske ni undrar, men Haute Route startar ju på måndag? 20.000 höjdmeter? Ska hon cykla berg innan bergen? Jo, men att cykla lite berg både lördag och söndag, sakta sakta och inte så långt, gör att benen kommer igång i bergs-mode snabbare. Det fungerade i fjol och det har fungerat inför La Marmotte då vi ju cyklar berg en vecka innan. Jag tycker benen kommer in i bergsklättrandet om man värmer upp med berg, på måndag har jag inte tid med uppvärmning, då startar det ju.

Men det blir ingen hårdkörning imorgon, absolut inte, lugnt och ledigt. Vi ska försöka möta upp målgången av Haute Route Alpes som sker här i Geneve hade vi tänkt. Neil som bor här ska guida ut oss till rätt berg där dom andra går i mål. Ska bli kul att se alla avsluta sin vecka, fast det känns också lite jobbigt när man precis ska påbörja sin egen och har allt det roliga (läs: jävligt smärtsamma) framför sig. Skönt med solskensbergcykling i alla fall, imorgon ska det bli 32-33 grader…..

Vet ni? 
Om 7 dagar sitter jag där i ett berg igen och lider och undrar hur jag hamnade här? För om exakt en vecka så går starten av Haute Route Dolomites Swiss Alps 2015. För alla som inte vet vad Haute Route är så är kortversionen 7 dagar, 21 berg, ~20.000 höjdmeter och lite lidande på det. 2014 cyklade jag Haute Route Pyrenees mellan Barcelona och Biarritz (Frankrike) och i år går turen mellan Geneve och Venedig!

Att jag gjort det här innan gör mig lugn och att man ändrat banprofilen från 23500 höjdmeter till 19700 höjdmeter gör mig ännu lugnare. Men att det ju faktiskt är runt ~20.000 höjdmeter som ska avverkas på en vecka gör att det rör lite på sig på insidan.

Herregud, det var väl bara i går som jag anmälde mig och det var över 1 år kvar? Eller?

Nu är det äntligen officiellt hur banan kommer gå för nästa års Haute Route Dolomites Swiss Alps. Undra om man kan förkorta det till HR-DSA för övrigt eller om ingen förstår vad man pratar om då? Låter mer som ett rymdprogram än ett cykellopp kanske. Hur som helst, banan är här! Äntligen!

Geneve – Venedig första veckan i september var ungefär det enda jag visste! Det som är skönt är att alla bergen och orterna jag pratade om innan är med i loppet.
Vad som däremot INTE är skönt är dagsetapperna och upplägget på veckan! HR Pyrenees 2014 hade ~18000 höjdmeter, HR Dolomites bjuder på nästan 24000 höjdmeter! Det blir alltså i runda slängar runt 5000-6000 höjdmeter MER! 5000 höjdmeter TILL? Ångesten är total redan.

Etapperna i detalj:
Stage 1: Monday 31st August: Geneva — Canton of Valais (164km, 3500m +)
Stage 2: Tuesday 1st September: Canton of Valais — Andermatt (144km, 3750m +)
Stage 3: Wednesday 2nd September: Saint Moritz — Passo del Bernina ITT (14km)
Stage 4: Thursday 3rd September: Saint Moritz — Bormio (96km, 3560km +)
Stage 5: Friday 4th September: Bormio — Merano (148km, 4000m +)
Stage 6: Saturday 5th September: Merano — Cortina D’Ampezzo 140km, 4320m +)
Stage 7: Sunday 6th September: Cortina D’Ampezzo — Venice (193km, 3670m +)

Sen är ju upplägget inte alls snällt, man väljer att lägga “vilodagen” och TT på 14 km redan dag 3. Det betyder att avslutningen på veckan blir hemsk, dag 4,5 och 6 bygger upp och blir värre och värre och dag 6 ska man cykla nästan 4400 höjdmeter. Som om man inte vore trött redan?

Att sen sista dagen få avsluta med 193 km är ju hemskt bara det, 3670 höjdmeter gör inte heller saken bättre. Sökte vi en utmaning tuffare än vad vi gjorde i år så har vi nog precis fått det. Tuffaste och hårdaste “hittills” presenterades just HR Dolomit-veckan som, jag tror det stämmer. Tur att vi plockat med oss lite erfarenheter från i år, känns som om det kommer behövas.