Åh, jag är så glad, så glad, så glad och SÅÅÅÅÅ glad….
Jag hade lite problem med mina baksidor förra säsongen, det har gjort att jag inte kunnat cyklat max senaste månaderna. Jag har kunnat cyklat, men det har varit ganska mycket mer slentrianmässigt. För någon månad sedan hittade jag äntligen en person som kunde berätta vad det var för fel på mig (förenklat och kort sagt, ryggkotor som blivit förskjutna ur sitt läge pga dålig hållning+för mycket sittande som i sin tur lett till klämda nerver i ryggen som i sin tur strypt blodförsörjningen till baksida lår). Ööh.. det är typ den blonda förklaringen, men ungefär så… sen dess har jag gjort några enkla rehabövningar + slutat sitta så mycket. Står HELA dagarna på jobbet bland annat och det här har gjort världens skillnad. För 3 veckor sedan testade jag benen med lite fyror, det gick åt helvete redan efter 1-2 minuter och det var bara avbryta och fincykla resten av passet.
Idag testade jag IGEN… och YES!!! Nu funkar det… baksidorna lever, jag får bloooood igen! High five på den! Eftersom jag bara har fincyklat senaste månaderna så är ju kondisen och styrkan rätt dålig. Men det finns ju gott om tid att fixa det så varför fokusera på det? Oerhört skönt att kunna trycka på hur som helst och låta hjärtat jobba..
Jag har ju svårt att behärska mig och tryckte på för glatta livet redan i första intervallen och försökte nå en bra bit över 300 watt… ehrm, det funkade inte så länge. Tyvärr är hjärtat och benmusklerna inte riktigt lika laddade som jag är, just nu, men jag ger det några veckor så tror jag att det kommer stå + 300 Watt på varje 4a!
Med på passet hade jag mina nya Tec-byxor som bjöd på en fin fin överraskning! Inte nog med att dom är väldigt stiliga så har dom en väldigt stiligt designad pad som frambringade ett leende första gången jag såg den! Jag har svårt för FÖR MYCKET design och gillar enkla och subtila element, och det här var precis klockrent! Tummen upp (och det säger jag bara inte, jag menar det!).
Sedan avslutades träningspasset med 30 minuter styrka på vardagsrumsgolvet och lite spontant discodansande. Det är en mycket väl dold hemlighet, men jag tycker det är hemskt roligt att dansa (och då menar jag till pop/techno/trance-musik och inte styrdans) och det gick inte att låta bli när Laleh – Colors dånande ur högtalarna. Det såg säkert huuuur roligt som helst ut i cykelbyxor och sporttopp, ett sånt där ögonblick då man är oerhört glad att ingen står i dörröppningen och smygtittar….