Jag gjorde ett snabbt besök på Cykelmässan i Kista idag. Det är tredje året i rad jag besöker tillställningen och även om det är väldigt roligt att titta på cyklar och cykelprylar så blir det gärna lite “same same”. Lyckligtvis går vi som har tävlingslicens in gratis så det var ju inga slösade pengar där inte (snål som man är, tänk vad man kan köpa för 120 kr liksom?).

Vad som däremot snabbt fångade mitt öga var Shimano XTR Di2!!

För en “normal” kvinna kanske det är juveler och diamanter och annat trams som ska finnas i en upplyst glasmonter för att man ska börja dregla. För mig går det minst lika bra med skinande och blänkande metalföremål som går att montera på valfri cykel, sen kan man slänga in diamanterna.

Eftersom jag cyklar omkring med di2 på min Exa så är jag ju lätt partisk, men helt klart så märker man stor skillnad på mekaniska och elektriska växlar. Sen att man absolut inte på något som helst sätt behöver elektriska växlar är ju en helt annan sak. Däremot så tror jag att det på MTB vore hur bra som helst att ha. När jag är lite dålig på att läsa terrängen händer det att jag växlar under lite för tung belastning, det brukar låta rätt så illa och är ganska dåligt för alla inblandade delar. Det händer ju aldrig med di2, du kan vara hur dålig som helst på att växla och allting går bara hur smutt som helst.

Sen drog jag förbi Crescents monter och tittade på deras Ultima som kommer med just XTR di2! Hur piffigt vore det inte med den lilla displayen på styret som berättar vilken växel man har i just nu? Jag vet inte vad man ska med informationen till egentligen, men det vore rätt så trevligt att ha den ändå (tror ni det är svårt att sälja på mig nya cykelprylar eller? #lättblond).

Nej, men jag har länge tittat efter en ny MTB, min nuvarande är för stor. Om jag ska investera i en ny ska jag i alla fall överväga att köpa en med XTR di2. Jag är antagligen för snål för att faktiskt öppna lädret, men jag ska seriöst överväga saken i alla fall.

Vad fanns det mer att titta på då?

Lite smått och gott, ingenting chockerande eller oväntat. Det enda som kändes lite “extra” var den storskaliga satsningen på ett nytt svenskt Continental-lag, Tre Berg – Bianchi. Mycket “spännande” namn men det har ju sin förklaring i loppet Tre Berg.

18 mil och 1700 höjdmeter skulle man ju kunna skriva något drygt och arrogant om, Marmotte har ju 3300 höjdmeter till som exempel. MEN, vi kan inte jämföra Sverige och Alperna. Jag tycker det är roligt att man satsar på ett motionslopp i Sverige som bjuder på något annorlunda, om Mösseberg, Billingen och Kinnekulle är vad vi har att erbjuda i bergväg så såklart att man ska ha ett lopp där. Cykla platt i 18 mil är ju ingen höjdare så varför inte utveckla motionsloppsdelen av det här landet.

“Tyvärr” är min plan att trilla in i Venedig efter Haute Route Dolomites som avslutas samma dag som loppet går, annars kanske jag hade ställt upp och kört men det får bli en annan gång.

Kul att besöka mässan i alla fall och skönt att få klämma på lite nya cykelprylar även om jag gick hem helt tomhänt även i år!