Shimano SPD-SL not so good egentligen?

Jag börjar tröttna på att mina SPD-SL-klossar ser ut såhär flera gånger per säsong!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Jo, jag ska byta ut hälpads:en på samma gång för dom ser ju inte så snygga ut heller..

Jag vet inte om jag gör något fel som sliter ut flera klossar per säsong? Dessa satte jag på nya innan jag åkte till Mallorca i april och ungefär 300 mil senare är dom helt nedslitna och högerfoten framför allt går knappt att klicka fast = dags att byta klossar igen. Egentligen borde man väl börja använda vanliga SPD-klossar som är typ odödliga. Tyvärr får man ju ett rätt koncentrerat tryck på foten med dessa så jag tycker personligen inte att dom i längden fungerar speciellt bra med landsvägscykling.

Nu ska jag i alla fall överge SPD-SL-systemet för jag är trött på att byta klossar hela tiden, det måste finnas något annat bättre. Jag fick TEC-pedaler som passar med Look och det får bli försökskanin nummer ett så fort mina TEC-skor anländer, vilket förhoppningsvis borde bli any day now. Ska bli intressant att se hur länge jag lyckas hålla ett par vita skor tillräckligt fräscha för att de ska vara ok att visa sig med dom.
C9250360_b

Tyvärr är ju Look också plastklossar i liknande utformning som SPD-SL så risken finns ju att det är minst lika dåligt, men det är ju värt att prova, tror knappast det är sämre och Shimano behöver inte mer av mina pengar hur som helst.

Söndagscykling

Idag har jag faktiskt hunnit med att cykla en kort sväng, det var alldeles för länge sedan sist. Jag vet inte varför det var så länge sen sist, eller jo, det vet jag men ändå.

Jag har lite problem med handen efter Vänern Runt, för det var nämligen så att en vecka innan Vänern så drattade jag omkull i skogen på MTB:n och slog handflatan ganska hårt. Det gjorde ganska ont, men jag tänkte att det går väl över, under Vänern så blev det sista dagen ganska illa och sen dess har det inte gått så bra att hålla i styret med högerhanden (mycket annat som inte funkar med den handen nu heller för övrigt…. ). Men jag gjorde ett undantag idag (det var tyvärr inte så skönt nu heller så imorgon ska jag kolla upp den så inget är brutet eller sprucket i alla fall). Benet som fäster på insida handflata sticker ut lite mer på den trasiga handen än den andra så man kan ju misstänka att allt inte står rätt till…

Idag var det lite solocykling på de uppländska slätterna som stod på schemat, det var varken speciellt långt eller speciellt fort men vad gör väl det. Ibland är det skönt att bara rulla lite lugnt och inte bry sig om vad det står på mätaren. Inte blev det så många fina bilder heller, att ta snygga bilder och fika är väl typ det bästa med att cykla förutom själva cyklandet. Jag borde verkligen ha fixat ett jobb på Tour de France, det skulle passa mig! Kan ni tänka er att sitta med i karavanan i en fotografbil? Dunka stenhög musik och hänga ut genom rutan och fotografera cyklister, jag säger LET´S FFS!OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Verkar farligt att se lite glad ut…

Efteråt blev det en rejäl tvättning av cykeln som fortfarande var lite smutsig efter regncyklingen på Vänern! Men nu är den skinande ren igen, mycket viktigt för den egna känslan att cykeln är kliniskt rent, det går fortare, jag lovar!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag kan bara be om ursäkt om någon läser den här bloggen på riktigt för det är varken speciellt motiverat eller inspirerat för cykling/cykelblogg just nu. Det är lite för mycket stolpe ut för att det ska vara roligt, typ som inget Vättern och trasig hand och så vidare. Men det blir säkert ändring på det någon gång framöver, om 3 veckor åker jag ju ner till Frankrike för att cykla La Marmotte bland annat och innan dess så hoppas vi att motivationen och inspirationen återfunnit sig igen!

Väl på plats i Frankrike så ska jag utöver Marmotte delta i den egna tävlingen “cykla upp och ned för Alpe d´Huez så många gånger som möjligt på en vecka” samt ta mig uppför den legendariska och mytomspunna klättringen upp till toppen av Mont Ventoux. Blir man inte inspirerad av det borde man sluta cykla på riktigt… på riktigt på riktigt alltså…

Vänern Runt – Etapp 3

Den sista och avslutande etappen av Vänern Runt sträckte sig från Mariestad och tillbaka till startpunkten, Örebro! Lite drygt 13 mil och efter 23milx2 de två föregående dagarna så kändes 13 mil som absolut ingenting i sammanhanget, inte ofta man säger det. Idag fick vi dessutom starta i torrt väder och med löften om en solig dag i medvind.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Den första biten till depå 1 bestod i princip av 4 mil långa raka vägar och öppna fält, väldigt Vätternlikt bitvis. Vi hade återigen medvind (hur kan man cykla runt en sjö i tre dagar och ha medvind alla dagar? Fascinerande!) och det kan man väl vara glad över för att plöja raka långa vägar med sid eller motvind är inte riktigt så roligt. Solen lös tyvärr med sin frånvaro och termometern visade bara 12-14 grader och jag är glad att jag till slut valde att ta på mig min vindväst för det blev faktiskt lite småkyligt bitvis, men inget regn i alla fall och det får man väl vara glad över.

I första depån bjöds det på risifrutti och kanelgifflar, en väldigt bra kombination.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sen var det bara hoppa upp på cykeln igen och cykla de 4 milen till nästa depå, måste säga att det kändes väldigt soft att cykla 4 mil, fika, cykla 4 mil, fika och sen cykla 5 mil så är man färdig. Som upplagt för en mysdag! Även fast vädret var i kyligaste laget.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA
Mysgruppen, där även blommiga trädgårdshandskar är välkomna!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det hände faktiskt inte så mycket mer spännande under sista etappen, vi cyklade på, det gick lagom fort återigen och för att vara en 28-grupp så tror jag alla var väldigt nöjda med att vi kom i mål med nästan 31-snitt sista dagen. Jag tror att vi som var där för att ta det lugnt visade oss från en bra sida och inte skapade oreda i gruppen genom att cykla för fort. Utan vi höll nog en lagom nivå även om del tyckte att det märktes när “vissa” var framme och drog, men det var nog inte så farligt. Vore ju synd att cykla med en lugnare grupp än man själv egentligen borde cykla med och sen skämma ut sig genom att rycka sönder gruppen och vara allmänt störig (det finns människor som går igång på det också). Men nej, trots en stor ojämnhet i gruppen så fungerade det hur bra som helst. Jag är hur nöjd som helst och ger gruppen och Vänern Runt en stor “fem Karro av fem möjliga“, det fanns inget som kunde vart bättre, exemplariskt.

Bitvis kände jag att det ändå finns lite krut i benen, så jag tror jag ska “själv-kränka” mig själv här i veckan genom att träna med Swedbankgänget och se om det fungerar eller ej. I värsta fall så fungerar det återigen inte men då hittar jag ju hem igen på egen hand så det är ju ingen fara. Vore kul att få trycka på lite, 60 mil i lagom tempo har gett lite längtan efter några mil i riktigt hög fart. “Cykla jättefort“-suget finns där med andra ord!

Supergruppen i mål i Örebro efter nästan 60 mil i fantastiska landskap, så gott som bara(!) fint väder, idel medvind och en jättehärlig välfungerande grupp. Tummen upp!
OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter målgång försökte jag öva på mitt “se-cool-ut-och-häng-lite-avslappnat-på-cykeln-och-se-ut-som-om-du-vet-vad-du-håller-på-med“-utseende. Det såg nog mest ut som om jag slagit ena knät ur led… tillbaka till ritbordet…
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tvbesök i form av Club Cykel på gårdagens Hofvetträning

Igår fick vi i Fredrikshof (Brostugan) besök av det nya tv-programmet Club Cykel som kommer att sändas på TV12 (en TV4-kanal) i höst. Temat för just det här programmet var att visa lite på att cyklingen växt så enormt de sista åren och att det märkas av ute hos cykelklubbarna i området. Det var roligt att få visa upp de växande intresset med just Brostugans särskilda introduktionsträningar för nya cyklister, där växer det också och knakar.

För två år sedan när jag började som ledare i Fredrikshof var det kanske 20 personer på introduktionsträningarna en solig måndag, nu har vi upp emot 100(!) nyfikna nybörjare om vädret visar sig från sin bästa sida. Galet! Vädret visade sig tyvärr inte från sin bästa sida igår, men trots idel regn hela dagen så kom det ändå ca: 25 glada nybörjare. Träningen inleddes den är gången lite osedvanligt med intervjuer.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Jag lyckades få både mig och Thomas som intervjuade att helt tappa tråden när temat “riktiga cyklister” kom upp på tapeten och han sa att han inte cyklar i regn och jag kontrade med “då kanske du inte är någon riktig cyklist heller“. Det kanske man inte ska säga i tv. Jag kan inte låta bli ibland, den typen av grodor smiter ut ur min mun vare sig det är lämpligt eller ej. Men det blev tolkat som väldigt skämtsamt så det var mest därför tråden tappades. Det var hur som helst ovant men roligt att bli intervjuad med en kamera i nyllet, vi får se om man sa något tillräckligt vettigt så det kommer med i programmet eller ej.

Därefter hade vi vår vanliga genomgång och sen cyklade vi iväg med Thomas och Mattias körandes bredvid/framför filmandes. Ur säkerhetssynpunkt blev det en extra utmaning för de icke vana cyklisterna att inte bry sig om kamerabilen, men alla lyckades utan problem med att hålla ögonen på vägen.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Trots att det inte regnade så var vägbanan rejält blöt och det sprutade vatten från framförvarande så gott som hela passet. Men ingen klagade för det utan alla bjöd bara på leenden och fin kämparanda. Nackdelen med att ligga i klunga när det regnar är ju helt klart att man blir rätt skitig och blöt, men jag tycker ändå det är ok när termometern visar över 10 grader, då blir man inte så kall. Ryggen var torr och ren i alla fall. Alltid något! Dagar som denna kan man ta att det är lite blött, helt klart värt det.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dagen till ära så valde jag att köra med Zebran, den är ju inte i samma kaliber som Exan direkt men fungerar ändå hur bra som helst på landsvägsträningspass. Jag vet inte om det är ytterligare ett tecken på att jag kanske håller på att bli vuxen och klok, men jag är innerligt trött på att cykla i regn med en vattenstråle rätt upp i rumpan/ryggen. Det finns liksom ingen mening att utsätta sig för det när man kan köra CX och helskärmat. Jag har faktiskt små skärmar till Exan också, men eftersom det blir så grusigt och smutsigt när det har regnat så ville jag inte utsätta henne för det. CX:en fick ställa upp och levererade som vanligt. Jag ångrade mig dock lite när filmkameran gång på gång svepte förbi mig men cyklarna är egentligen rätt lika så förhoppningsvis är det ingen som ser någon skillnad (typ). Hur som återigen en trevlig kväll med Brostugans nybörjarcyklister och lite extra flärd med ett roligt tv-besök!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Premiär för SMACK-serien!

Igår hade äntligen årets upplaga av SMACK-serien premiär! Jag tyckte att jag begav mig ut mot Arlanda och Sjöås Handel där starten gick i god tid men jobbig rusningstrafik gjorde att jag snarare kom ganska sent. Kön till att få köpa sig en liten nummerlapp var redan jättelång när jag väl lyckades komma på plats.
DSC_3219-1_small
Vi hade tur med vädret i alla fall!

Jag fick startnummer 86(!) av 90 så det skvallrar väl om hur i god tid jag var. Eftersom uppslutningen var över förväntan så tog tidtagningschipen slut lagom till jag kom fram till bordet, men det löstes enkelt genom manuell tidtagning för oss som blev utan. Den planerade starten vid 18.30 blev även den lite försenad och strax innan 19 kunde första cyklist rulla iväg. Eftersom de släpper en cyklist var 30e sekund så hade jag över 40 minuter att förfoga till uppvärmning och allmänt cykelhäng.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Jag hittade bland annat Vincent, en gammal Hofvetkompis, bland alla cyklister!  

Vincent träffade jag lite roligt nog första gången på Kalmar IronMan 2012, vi både körde i Fredrikshofströjor och fick syn på varandra. Han cyklade om mig efter ungefär halva cyklingen och bytte några ord, jag sprang om honom efter första löpvarvet och bytte några ord. Tyvärr fick han gå största delen av löpningen på grund av knäproblem men han tog sig i mål och det är väl allt som räknas.

När det var min tur att starta äntligen så hade solen redan börjat gå ner, 2 grader och skymning kändes inte sådär jättevarmt direkt. Men vackert var det!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Nedräknad av världens sötaste lilla kille… 

Loppet då?
Jo, men jag har ju haft lite återfall med mina benproblem så jag var inte säker på om det var någon bra idé. Lite kort med benproblemen så “korvar det ihop sig” i höftpartiet/nedre delen av ryggen och jag får sprutande mjölksyra i benen vid ungefär 30 pulsslag lägre än min mjölksyratröskel. Igår fick jag mjölksyra vid RÄTT puls och kunde således ha lite kraft i benen. Det var inte hundra, men mycket bättre än förra veckan.

Tyckte loppet gick ganska bra ändå, det var lite kallt men temperaturen i kroppen stiger rätt fort när pulsen närmar sig 190 slag. Tyvärr var banan inte riktigt i min smak med långa uppförslutningar som aldrig tar slut. Mina ben tar slut när man ska försöka ligga i 30-35 km/h+ uppför, där har jag en gräns efter 20-30 sekunder och då rasar hastigheten rätt snabbt. Jag är ganska nöjd ändå med ett 35 km/h-snitt ungefär och med en känsla i benen om att det finns desto mer att ta av om jag bara får syresättningen och höften/ländryggen att skärpa till sig hundra procent.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Tempohjälm, klär vilken nörd som helst TIPP TOPP.. .  .. .. . .. . .

Om en vecka är det dags igen och då laddar vi för en bana som i mitt minne är lite snällare med lite kortare backar och som jag tror är ganska flack annars. Då tror jag att det kommer kunna gå betydligt snabbare. Men det får vi se då!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAÄntligen är det igång!