Fredrikshofs KM-tempo

Idag har jag ägnat mig åt att titta på andra som cyklar och sliter, det är faktiskt oerhört skönt att stå på andra sidan och vara lat och slapp. Jag var inte ett dugg sugen på att vara med om jag ska vara helt ärligt. Jag är kvar i HRP-bubblan fortfarande och det kommer jag nog fortsätta med ett tag till. Det har jag förtjänat om inte annat.

Däremot saknar jag väldigt mycket att cykla tempo, det verkar inte benen vilja över huvud taget längre. Känns nästan som om jag borde sälja tempohojen och lägga ner det där totalt, men man kan väl hoppas att benen ordnar till sig någon gång men sisådär nästan 1.5 år senare så känns det tämligen hopplöst. Men men!

KM-tempot då?
Trots det fina höstvädret var det inte alls så många deltagare som det kanske borde ha varit. Känns som om klubben borde jobba liiiiiite bättre på marknadsföringen av arrangemanget om man vill ha fler deltagare. 30 herrar t.ex. när klubben har över 1700 medlemmar känns i lite väl snålaste laget, men alla verkade ju nöjda så ja.
DSC_4935 DSC_4941
DSC_4946 DSC_5003 DSC_5019 DSC_5030 DSC_5031 DSC_5054 DSC_5067 DSC_5074

Vann gjorde i alla fall Dan Lidman och bland damerna vet jag inte ens om det var någon Hofvet-dam med, såg mest utomstående som körde DM. Oavsett grattis till alla fina prestationer! Det börjar onekligen gå väldigt fort bland herrarna, roligt med utveckling!

Komplett album om någon är intresserad finns HÄR! Något ska man ju göra som funktionär så är säkerheten tryggad där man står så tycker jag fotografering är ett bra tidsfördriv. Tempo är om inte annat väldigt tacksamt att fotografer, det ser onekligen ganska snyggt ut med ganska enkla medel.

Imorgon blir det KM-linje och ännu mer slappande, kanske ska jag ta med en chokladask och smaska ur vid sidlinjen? Är det ok? En GT kanske är att gå för långt.

SMACK-serien ångar vidare!

Igår var det dags för SMACK-serien igen, 16.8 km tempo med start från Odensala Kyrka stod på schemat. Tyvärr blev det för egen del ingen lyckad historia direkt.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi hann till starten i god den här gången i alla fall, istället för startnummer 86 som sist så fick jag startnummer 20! Lite skillnad. Det var dessutom bara 50 deltagare den här gången, mot 90 sist, så funktionärerna hann med lite bättre idag. Jag vet inte om det faktum att det hade regnat hela dagen skrämde bort många, men väl på plats ute i Odensala var det både torrt och soligt. Dock svinkallt och ganska blåsigt, men det var det ju sist också. Men hellre kallt och blåsigt än regnigt.
OLYMPUS DIGITAL CAMERAJag hade väldigt svårt att få upp både värme och puls under uppvärmningen, men försökte mitt bästa. Men när det är två grader ute så tar det emot lite att cykla just tempo. Lagom till min egen start så hade den lilla värme jag fått upp i kroppen försvunnit. Inte så bra planerat från min sida med andra ord.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Inte ens med tungan ute lyckades jag speciellt bra…

Jag kände redan vid starten att det inte var någon bra dag för mina ben, jag tänkte att det kanske släpper om jag får upp värmen. Men nej, det gjorde det inte. Min naprapat har sagt att om benen känns dåliga, sluta cykla. Jag brukar aldrig lyssna på honom, men tänkte att i år kanske ska vara året då jag faktiskt gör det, jag tror det är medicinen för att eventuellt bli av med problemen på riktigt. Så, efter 5 km när det inte blivit bättre utan benen sa emot vad jag än gjorde så kastade jag in handuken. Det är inte värt att pressa sig till fördärv på ett tempolopp i SMACK-serien, tyvärr.

Ganska tråkigt att DNF:a redan i april och med enbart 2 dagar till årets första utlandscykelresa. Men men, jag är hoppfull att det bara var ett tillfälligt bakslag och att benen skärper sig illa kvickt. Det är inte så mycket att göra än att hålla tummarna! Jag vann titeln “snabbast på cykel + i bil” igår i alla fall, så det är ju alltid något!

Nej, nu bryter jag mot reglerna!

Eller 2 minuter på trainern kanske inte kvalificerar sig till “att cykla”? Jag vet inte… jag är skeptisk. Mycket! p2an-greyRedDet här går ju alltså jättebra.. NOT! Den stackars naprapaten fortsätter att vara sjuk.. mitt i fredagens fantastiska middag (med 10 av de närmsta cykelvännerna (bara för att passa in på temat Cykelblogg nämner jag detta)) så ringer stackarn och avbokar lördagstiden på grund av magsjuka. “Du vill nog inte träffa mig”, neeej.. det vill jag nog inte om du är magsjuk!

Men lite smolk i bägarn är det ju! Vad gör jag nu då? Nu har jag ingen ny tid alls för vem vet när han blir frisk igen. Ska jag fortsätta stå upp eller? Jag antar det! Ska jag fortsätta att inte cykla då eller? Jag antar det. Men igår kunde jag inte låta bli utan paddlade i säkert 2 minuter på P2:an som står så fint så i trainern och väntar på stordåd. Men det räknas väl ändå inte som träning? Eller?

Nu känner jag dessutom hur det sticker lite liiite i näsan och kliar i lungorna. Det verkar alltså som om det tillfälliga cykelförbudet eventuellt time:as med årets förhoppningsvis(!) sista förkylning! Hepp! Det kanske var lika bra det? Abstinensen är svår och jag börjar tröttna på att inte vara hundra procent fräsch i kropp och knopp så en redig j´vla förkylning + återbesök hos naprapaten kanske fixar biffen? Håll tummarna! Det gör jag! Mitt i bloggeriandet inbokades även en tid hos en annan naprapat på onsdag! Håll tummarna för att det hjälper! Jag orkar inte vänta mer nu. Tålamodet är SLUT! Finito! Kaput! Nere i botten! Kört! Åt fanders! Ketchup! Och gud vet vad..

Jag hoppas hur som att det hinner gå över till helgen åtminstone för då är det dags för skidpremiär för säsongen! Ryktet säger att snön finns i Gävle (och eventuellt i Täby om vädret håller i sig så länge) och då är det väl bara åka dit!