I söndags kändes det lätt onödigt att åka omkring med 240 dubb per däck, speciellt när jag mötte en klunga med landsvägscyklar. Då var avundsjukan total, varför har jag dubb liksom? Det var väl mest på grund av lathet och oro för att det kanske inte var helt isfritt där ute, det är faktiskt svårt att veta. Nog för att prognosen sa 6-8 grader varmt men det är kallt om nätterna och räcker med att vägbanan ligger i skuggan såhär års så kan det vara is. Jag fick slita lite onödigt med dubb på asfalt men det var väl å andra sidan bra träning kanske? Det känns skönt att detta antagligen var säsongens sista dubbrunda!

Om 2 dagar åker jag till solskensön Mallorca och sen räknar jag med att det är sol sol sol sol sol och vår på riktigt när jag kommer hem 10 dagar senare. Det kan såklart vara snö och minus fortfarande då men jag håller tummarna för bra väder och vår!

Det var hur som helst väldigt skönt att cykla på bara vägar i solsken, även om det blåste en hel del så kändes det som om våren äntligen är på väg. Jag vet inte vad det är, även fast det är den trettiotredje våren jag upplever så känns det lika fantastiskt varje gång!

Hoppas på en lång och rolig cykelsäsong som innehåller betydligt mycket mer cykel än fjolårets typ 300 mil eller vad det till slut blev. Jag cyklade ingenting i princip förra vintern och efter min syster var med om en svår olycka i slutet av juni så cyklade jag typ 3 gånger och det blev aldrig någon riktig säsong. I år har jag redan fått ihop 130 mil ungefär och hoppas på att dubbla det efter Mallorca! Ska bara försöka hålla mig frisk, det har varit en tradition annars att antingen åka ner förkyld eller bli förkyld efter en vecka där nere. Hoppas på att bryta den trenden i år!

Idag var ingen höjdare ute på vägarna, kanske visste alla andra Stockholmscyklister utom jag om det för jag mötte inte en enda cyklist och jag var ändå ute i strax över 2 timmar. Jag hade inga som helst tankar på att det skulle vara dåligt underlag innan jag gav mig ut, men herregud vad isigt och halt det var. Gårdagens mildare väder gjorde att det blev blött på cykelbanorna och nattens och morgonens minusgrader gjorde att det blivit en ishinna över vägarna. Det var bitvis riktigt obehagligt och mitt bakhjul släppte/sladdrade till en antal gånger och det var nog bara tur att jag inte vurpade.

Istället för närmare 70 km blev det bara 40 km, jag vände vid Tappström längst ut på Lovön för cykelbanan mot Färingsö såg ut som något slags knotterh*lv*te med ett 2 cm lager av fruset snö/slask som inte var vidare härligt att cykla på. 40 km är ändå 40 km, men hade sett fram emot en lite längre runda så det kändes lite snopet. Å andra sidan vill jag inte vurpa och slå mig, så bättre att vara lite klok och avbryta i tid. Jag körde naturligtvis med dubb både fram och bak, men det kändes ändå inte speciellt säkert.

Dagens runda kan ha varit en av årets bästa, fantastiskt väder, lite vind och snötäckta vägar. Underbart är bara förnamnet, när vintern är som bäst!

Efter en liten motivationsdipp senaste veckorna så rundar jag av Februari med en tur ut i Nackareservatet. Jag måste säga att det är fantastiskt vad fina omgivningar det finns att cykla i här i Stockholm på vintern. Jag försöker undvika bilvägar så mycket det går vintertid, för det blir både halt för mig och för bilarna och jag vill ogärna dö.

Att det finns skogsvägar med lite eller ingen biltrafik och cykelvägar både här och var gör vinterträningen så mycket härligare. Som idag när det dessutom blåser r*v där ute så blir det så mycket bättre när det går att gömma sig från vinden inne i skogen.

Jag förstår inte att så många av mina vänner väljer Zwift framför det här, hur är det möjligt? Jag skulle aldrig välja att sitta inne framför dumburken kontra detta!

Nu ser jag fram emot ett Mars som förhoppningsvis innehåller lite färre motivationsdippar och som dessutom rundas av med årets första(!) Mallorcaresa! Otroligt att det bara är en månad kvar, alldeles nyss var det ju ett halvår kvar! Det ska bli så skönt att komma iväg och få njuta av landsvägscykling och kort-kort!