Nackdelen med vintercykling är ju att man behöver klä på sig så mycket, det är lager på lager och prylar och gud vet vad. Senaste tiden har det varit så kallt så då kör jag tre lager. Fördelen med att det börjar tina upp är att man åtminstone kan skala av, idag var det bara 3-4 minus och jag brukar dra smärtgränsen för 3 lager närmare 8-10 minus så idag var det bara två lager som skulle på. Dessutom inte dubbla lampor eftersom det vankades cykling i dagsljus, bara en sån sak liksom?

Återigen blev det ett besök på Järvafältet, kan tyckas långrandigt men varför bryta ett vinnande koncept? Det är dessutom trevligt sällskap där ute så det gör det ju än roligare att cykla just där. Nästa helg blir det dock cykelhelg med SCK så då blir det förhoppningsvis något annat än Järvafältet, eller åtminstone totalt andra människor.

Idag blev det dryga 20 km och 2h i sadeln ungefär. Det kanske inte låter så mycket men för en gammal avdankad 30-åring som varit förkyld i “typ” flera månader så är det fortfarande precis lagom. Jag vill inte bli sjuk igen så lagom är bäst! Så det så!  
Dagens bästa var kanske turen vi tog ut på Översjön uppe på Järvafältet, cykla på frusen sjö är ju så roligt. Jag vet inte varför det är så roligt, men det bara är så. Eftersom sjön är så liten så kändes det väldigt säkert också, ska mycket till innan man går igenom nu (nog för att jag väger mer än 50 kg men inte 5000 kg liksom).

Det blev en förhållandevis lugn tur idag vilket var skönt, senaste gångerna vi kört här ute så har det varit betydligt mycket flåsigare och tröttare ben. Nu kändes det bara bra och mysigt, en perfekt start på helgen med andra ord.

Förhoppningsvis blir det en kort tur långfärdsskridskor för att runda av dagen och sen är det bara börja pressa limen och trycka i sig en välförtjänt Mojito!

Mörkercykling vintertid är verkligen inte att underskatta, det är något visst med att vara ute i skogen när det är bäcksvart och bara se framför dig så mycket som din belysning lyser upp. I går var jag med andra ord ute på Järvafältet igen och körde lite kvälls-MTB med Hofvetgänget som kör där varje vecka. Såhär i vintertid är det perfekt eftersom man vill ändå inte vara ute i timtal när det är både kallt och mörkt, då räcker 1.5-2h bra.

Igår var det dock lite varmare, bara 6-7 minusgrader vilket kändes som rena sommarvädret med tanke på hur kallt det varit senaste veckorna.
Eftersom jag var så mycket förkyld under hösten/jul så känns det ju att formen inte är på topp, men det som är skönt är att det åtminstone går snabbt framåt. Från att ha varit nära-döden de senaste gångerna så börjar det ordna upp sig nu. Det går lättare och lättare och jag känner mig piggare och piggare. Det är väldigt skönt att vara frisk och äntligen få ha lite rutin i träningen, jag hoppas det håller i sig nu bara.

Till helgen blir det mer MTB, men då förhoppningsvis utan pannlampa och i dagsljus!

8 tappra själar letade sig ut till Järvafältet för lite kvälls-MTB igår och det finns inte så mycket att klaga på från kvällen. Perfekt väder med massa härlig nysnö i skogen och fast det blåste rejält kallt så var det ytterst sällan vi kände av det eftersom skogen skyddar så bra mot vinden. Fördelen med massa nysnö är att man kan vurpa utan att behöva oroa sig för att slå sig, det är alltid mjukt och skönt.

Fast termometern visade -10 eller värre hela rundan så kändes det inte så farligt, jag frös faktiskt inte en enda gång under rundan. Måste säga att mina vinterskor som jag köpte förra vintern är underbara, det känns som om man cyklar omkring i ett par uppvärmda duntofflor. Varma, mjuka och inte en tillstymmelse till att frysa. Underbart! Att sen slippa bråka med skoskydd, elsulor, värmestrumpor o.s.v. ska vi inte ens prata om. Det är så skönt att bara dra på sig skorna och sen är det färdigt, oerhört smidigt!   
Hur någon kan hitta runt bland alla stigar som inte ens syns såhär års är ju fantastiskt, jag hittar knappt stigar på sommaren när dom är synliga och utmärkta. Fördelen med att inte leda turen själv är ju att man bara behöver åka med och inte man behöver inte bry sig om var man är eller var man ska.

Det blev hur som helst en runda på knappt 17 km vilket kändes lagom när det är så kallt. Blir det lite mildare framöver så kan jag nog kosta på mig de 40 km i transport som det är tur och retur upp till Järvafältet, men just nu känns bilen mycket mysigare dock.  

Tänkte att jag skulle testa post-långförkylning-formen idag på en liten MTB-runda. När det bjöds in till MTB-runda ute på Järvafältet så kändes det som en lagom utmaning. Enda smolket i bägaren var väl att jag inte hade cykelhållaren till bilen på rätt ställe så jag blev helt enkel tvungen att cykla ut dit (det tar ju 1h från mig ungefär till Säby Gård ute på Järvafältet där det var samlingsplats). Kanske lite i längsta laget när det är -12 grader ute men men, blev bra uppvärmning i alla fall, alltid något.

Rundan då? Ja, men den blev jättebra, 13 personer och en blandning av mest stig men även lite lättåkta grusvägar. Kylan gjorde ingenting, har man rätt kläder så spelar det (nästan) ingen roll hur kallt det är utan man överlever ändå. Testade min nya Olympus tough kamera (den gamla har jag kraschat sönder så den fungerade väldigt dåligt på slutet) som jag fick i födelsedagspresent också. Den har en skärm som man kan vrida runt så man kan fota sig själv och se vad man fotar. Sen varför jag inte lyckades hålla fingrarna från linsen ändå är ju en annan fråga….


Efter nästan drygt 3h ute så tackade min kropp för sig och jag bjöds på en tvättäkta bonk. Det är väldigt sällan jag bonkar på träning, läs typ aldrig, men idag var förnedringen ett faktum. Det var bara tacka för sig och ta kortaste vägen till fikat när dom andra rundade av med lite fler stigar. De 4km jag hade till fiket var olidliga, sista km orkade jag knappt sitta på cykeln och rulla. Helt otroligt vad snabbt det kan gå till total förströelse. Lyckligtvis så hjälpte lite morotskaka och sockerstinn pepsi så sen orkade jag ta mig hem (sen att jag fick skjuts hemöver, cykelhållaren upphittad, är ju en annan sak som vi inte behöver prata om).

Väl hemma så blev det ett långt bad och det kändes ett tag som om jag skulle somna däri. Oavsett bonk eller inte så blev det en härlig dag i ett vintrigt Järvafält och jag får nog faktiskt på riktigt anse förkylningen som helt borta. Jag hade lite hög puls idag men kände mig väldigt pigg, i alla fall fram till bonken, så jag tror att pulsen mest beror på att jag inte tränat så mycket sista veckorna.

Nu laddar vi om för lite långfärdsskridskor eller längdskidor imorgon. Jag kan dessvärre inte riktigt bestämma mig för vilket som lockar mest men kanske är det bättre skidföre än skridskoföre just nu?