Dagens runda kan ha varit en av årets bästa, fantastiskt väder, lite vind och snötäckta vägar. Underbart är bara förnamnet, när vintern är som bäst!

Efter en liten motivationsdipp senaste veckorna så rundar jag av Februari med en tur ut i Nackareservatet. Jag måste säga att det är fantastiskt vad fina omgivningar det finns att cykla i här i Stockholm på vintern. Jag försöker undvika bilvägar så mycket det går vintertid, för det blir både halt för mig och för bilarna och jag vill ogärna dö.

Att det finns skogsvägar med lite eller ingen biltrafik och cykelvägar både här och var gör vinterträningen så mycket härligare. Som idag när det dessutom blåser r*v där ute så blir det så mycket bättre när det går att gömma sig från vinden inne i skogen.

Jag förstår inte att så många av mina vänner väljer Zwift framför det här, hur är det möjligt? Jag skulle aldrig välja att sitta inne framför dumburken kontra detta!

Nu ser jag fram emot ett Mars som förhoppningsvis innehåller lite färre motivationsdippar och som dessutom rundas av med årets första(!) Mallorcaresa! Otroligt att det bara är en månad kvar, alldeles nyss var det ju ett halvår kvar! Det ska bli så skönt att komma iväg och få njuta av landsvägscykling och kort-kort!

Helt otroligt att det redan börjar bli ljusare ute på morgonen, jag tog en liten morgonrunda ut på Lovön idag innan jobbet. Trots att jag begav mig ut redan innan 7 så behövde jag aldrig sätta på min jättelampa. Det var upplyst av gatubelysning först och när jag kom ut på landsvägarna ute på Lovön så var det redan ljust(!). Helt otroligt, hörde jag sommar och solsken eller?

Det blir så mycket härligare att dra en liten morgontur om det är ljust samtidigt. Nog för att jag älskar vintern och tycker det är härligt, så är det lite småtråkigt med mörkret. Det är mörkt på dagarna, på kvällarna, på morgonen, på natten och när som helst. Det lilla uns ljus som finns går vi miste om eftersom de flesta av oss är på jobbet då.

Men men, andra bullar blir det snart när våren är på antågande!
Själva rundan då? Jo då, 40 km i härligt ljus och en perfekt start på dagen!

Gårdagens söndagstur gick ut på Färingsö utanför Stockholm, Färingsö är ofta ett riktigt köldhål och än värre blir det på vintern. Termometern visade stadigt 10-12 minusgrader och jag hade tyvärr för lite byxor på mig så jag frös som attan om allting nedanför naveln typ. Vet inte vad jag tänkte när jag bara tog ett par byxor på mig, jag vet ju att smärtgränsen för långkalsonger går någonstans runt 6-7 minusgrader. Men men, är man dum så får man skylla sig själv, så är det ju.

Även om det var stelfruset och riktigt kallt, så var det ganska skönt ändå. Snörena vägar och nästintill ingen trafik. Även om bilisterna ute på Färingsö ibland kan vara lite hatiska mot cyklister så tycker jag inte det märks vintertid, vilket är skönt. Utöver att det är 12 minus så behöver jag jag t.ex. inte få nyllet nedspolat av spolarvätska.

Hur som, nästa runda blir det dubbla eller trippla par byxor, då ska benen minsann inte frysa! Jag har inga som helst problem med kyla och att vara ute, så länge jag klär mig rätt vill säga. Blir det för lite kläder däremot så blir det ju rätt obekvämt rätt fort.
Jag älskar min CX, den är sååååå snygg!